Den stora lögnen och Cecilia Malmström

I sin bok Main Kampf valde Adolf Hitler att beskriva en teknik för att lura allmänheten som många av dagens politiker har valt att ta efter. Det handlar om den stora lögnen. Kör en lögn så stor att ingen vågar tro att det är en lögn. Orwells bok 1984 tar upp tekniken och där beskrivs vad man bör göra för att lura befolkningen och hålla den i schack:

– låt aldrig befolkningen bli sansad så den hinner tänka efter
– erkänn aldrig ett fel
– erkänn aldrig att det finns något gott i en fiende
– lämna aldrig rum för alternativ
– acceptera aldrig motståndaren anklagelser
– koncentrera dig på en fiende och skyll allting som går fel på denne
– folk tror hellre en stor lögn än en liten
och om du upprepar den stora lögnen ofta så kommer folk börja tro på den.

Denna typ av agerande finns ofta hos rena diktaturen men även i demokratier så finns det sådana typer. Tänk George W Bush där han ställer ultimatum att antingen är man för hans förslag eller så är man hans fiende eller varför inte den svenska socialdemokratin som alltid skyller allting på borgarna. Både uppträder enligt ovanstående orwellska regler för hur en diktator bör uppträda.

Ett exempel är SWIFT-avtalet där Cecilia Malmström går ut hårt och påstår att de skyddat den personliga integriteten i avtalet – en typisk sk stor lögn. Men upprepar hon det tillräckligt många gånger så kanske tom hon själv tror det.

Andra exempel är skivbolagens stora summor över ‘förlorade’ intäkter pga fildelningen trots att rapporter visat att musikbranschen som helhet inte gått ner kraftigt utan sakta ökat i värde under de senaste 10 åren.

Ljug stort, ljug ofta och kanske går lögnen hem. Sanningen tvingas du då läsa i en blogg för ingen tidning kommer skriva den.