Occam, Åklagaren, Media och Rättsäkerheten

Occams rakhyvel (eller rakkniv beroende på vem man frågar) säger att när man står inför flera olika förklaringar så är vanligtvis den enklaste den mest sanna. Jag tror därför inte på konspirationsteorier utan mera på att det hela berodde på en serie olyckliga omständigheter som samarbetade och skapade en serie av fel som alla kunde ha stoppat problemet om de fallit ut på annat sätt – men i detta olyckliga fallet så skedde inte så – det är ungefär som att vinna på lotto – man måste ha mycket tur eller som i detta fallet mycket otur.

Hela historien då en känd australiensisk yttrandefrihetsförespråkare anhölls för våldtäkt för att kort därefter inte längre vara misstänkt för det och under tiden hann bli utpekad över hela världen av media under dessa korta timmar är tyvärr ingen konspirationsteori utan i min mening en tråkig historia som via små felsteg här och där fick katastrofala följder.

Fel 1. Åklagarna har systematiskt valt att alltid använda högre anklagelsegraden vid anhållning av personer i dess frånvaro om brottet gäller våldtäkt.
Egentligen borde de har en åtskillnad, men då vi i Sverige så stigmatiserats av feminismen i dessa fall så finns ingen åtskillnad.

Fel 2. Åklagaren valde att erkänna när tidningen ringde upp och visste om vem som blivit anhållen i sin frånvaro trots att uppgiften egentligen borde varit sekretessbelagt och åklagaren borde ha sagt ingen kommentar. Åklagarna använder tidningarna för att läcka uppgifter ibland så då är det tyvärr kanske så att de samtidigt läcker saker de inte borde för att upprätthålla en bra relation till journalisten.

Fel 3. Åklagaren visste förmodligen inte vem personen var och vilken stor uppmärksamhet det skulle innebära att erkänna det – åklagaren var okunnig om hur känsligt fallet var.

Fel 4. Tidningen visste inte att åklagaren alltid väljer högre anhållandegraden vid våldtäktsfall och därmed trodde det var helt klart att den utpekade var skyldig dvs att de hade starka bevis mot den anhållne.

Fel 5. Tidningen publicerade namnet på en åklagad innan denne var fast eller de fått någon som helst klarhet i vad det gällde. Men den hårdande ekonomiska klimatet för tidningar gör att de numera publicerar sensationella nyheter utan att vänta och ta ett steg tillbaka och fråga sig – kan detta verkligen vara sant ? Tidningarna hade kunnat säga – ok vi skriver inte ut namnet till att börja med utan det tar vi med imorgon då vi vet mera. Men ekonomiska hänsyn gör att om de väntar så kommer någon annan publicera det först och de förlorar pengar.

Genom ett antal små misstag här och där så slogs nyheten upp som en världsnyhet och orsakade stora rabalder och ett stort misstroende från allmänheten över rättsväsendets dåliga hantering av ärendet.

Tittar man på felen var för sig så är det relativt små men sammantaget så blir de stora. Detta är vad som händer i typiska maskinbyråkratier där man handlar enligt praxis och där man då inte vet mera än vad man behöver för att göra just sitt lilla jobb. och andra sidan är detta vad som behövs när man har komplexa maskinerier och begränsande människor.

Hade åklagaren vetat vem mannen var hade åklagaren förmodligen hanterar fallet annorlunda nu visste hon inte det och av det följde ett jordskred som förstörde en mans anseende. En tidnings anseende. Ett rättsväsendets anseende. Sverige anseende.

Anseende är tyvärr något som är svårt att få men väldigt lätt att förlora.

PS Det finns även några fel innan kedjan innan åklagaren kopplades in som gjordes av de åklagande och polisen men då jag inte vill spekulera om de åklagande så vill jag inte ta upp dessa då de egentligen inte är relevanta för mitt resonemang ovan. Av samma skäl nämns inte den åklagade eller länkar till sidor som nämner någon av dessa – så det finns därför inga länkar i blogginlägget – jag tänker på alla inblandades integritet de har fått utstå tillräckligt med spott och spe i media och på Internet-bloggar.


12 Responses to Occam, Åklagaren, Media och Rättsäkerheten

  1. En sak som ofta glöms bort när man dra upp Occam är att teori verkligen måste förklara ett fenomen för att kunna beaktas. Jag skulle ur den synvinkeln vija direkt stryka #3 i din lista efterssom den måste betraktas som totalt omöjlig.

    Det betyder inte att det finns en konspiration men iaf att vissa förenklingar faktiskt kan vara FÖR enkla.

  2. ”Stigmatiserat av feminism”? Vad är det för trams? Det betyder inget i sammahanget utan står bara där för att misstänkliggöra feminism. Onödigt och dumt.

  3. Din punkt #3 är faktiskt rätt så skrämmande om man tänker efter lite. Vill vi verkligen ha ett samhälle där kända personer behandlas annorlunda av rättsväsendet än okända? Där åklagare är mindre benägna att ingripa mot kända personer, därför att det kan orsaka rabalder?

    Jag vill inte det. Jag tycker inte att fel #3 är ett fel överhuvudtaget. Alla förtjänar att behandlas respektfullt av rättsväsendet, inte bara kända personer.

    • Vad man önskar och hur verkligheten är, det är helt skilda saker. De överförde fallet tidigare än de egentligen skulle ha gjort för att avlasta jourhavande åklagare från mediadrevet för att kunna fullgöra sina jobbuppgifter.

      Det jag menar är att jouråklagaren borde insett hur mediadrevet skulle gå och därmed ha
      vägrat erkänna personens namn för att säkerställa att polisen inte skulle bli nerringt av all världens
      media som vill ha intervjuer och få information om fallet.

  4. ”Fel 3. Åklagaren visste förmodligen inte vem personen var och vilken stor uppmärksamhet det skulle innebära att erkänna det – åklagaren var okunnig om hur känsligt fallet var. ”

    Nja, jag har för mig att jag läste någonstans att åklagaren var väl medveten om vem fallet gällde. Om jag nu inte blandar ihop det med åklagaren som överprövade det första beslutet.

  5. Nej tror inte heller på en regelrätt genomplanerad konspiration, även om en sådan är den allra enklaste och mest uppenbara förklaringen enligt Occhams rakkniv. Dessutom är det rent ut sagt fånigt att avfärda konspirationer bara för att de är konspirationer, med ett sådant tänkande skulle inte en polis eller åklagare kunna göra sitt jobb. Jag skulle nog hellre söka förklaringen i inställsamhet. Det är knappast någon nyhet att att mäktiga krafter gärna skulle vilja smutskasta wikileaks och dess företrädare, därav Occham, men å så dök det upp ett tillfälle för en liten karriärsugen åklagare att spela duktig.. Fast det förklarar inte kvinnornas agerande. Det kan ju iofs. vara så enkelt att de ville Assagne någonting och han bad dem dra åt helvete, och så beslöt de sig för att hämnas.. Men å andra sidan, det är faktiskt också en konspiration i sig. Redan när en person kuckilurar något fuffens med en annan så är det per definition att konspirera. Om sedan någon annan anar detta så har denne bildad en teori kring en konspiration.

    Men allt sånt här är förstås bara spekulationer, teorier eller hypoteser. Just att du valde ordet ”konspirationsteori” säger faktiskt en del om dig. Du kunde ha valt spekulation eller hypotes istället för det laddade konspirationsteori, men det gjorde du inte och därmed har du sagt något om vad du tycker om andra människor.

    • Du menar att
      – en minister riskerar sitt jobb och sin karriär och begår ett grovt brott
      – en anställd på justitiedepartementet riskerar sitt jobb, sin karriär och begår ett grovt brott
      – denne anställde hustrus på åklagarämbetet riskerar sitt jobb sin karriär och begår ett grovt brott

      bara för att – på ett klumpigt sätt som lätt kan spåras tillbaka till dem själva – hjälpa en främmande militär makt att hämnas på en enskild person under en brinnande valrörelse där de riskerar ministers parti att förlora regeringsmakten på något sätt inte är konspirationsteorier ?

      För mig är det definitivt det.

  6. #3 Jag skulle inte tro det när åklagaren är gift med sakkunning på justitiedepartementet under Beatrice Ask. (Länkarna går till publika personuppgifter på Ratsit.se) [Namn och länkar borttagna /ASL]

    Förutom det så anser jag nog at dina ”olyckliga omständigheter” är väl så komplext. Att två kvinnor går till polisen är liksom ingen olycklig omständighet, det har de gjort helt medvetet, än snurrigare med tanke på att de gick dit för att _inte_ anmäla.

    System justification theory är ett begrepp inom socialpsykologin som förklarar varför folk ursäktar överheten i det system de lever under. Jag tycker alltså att du låter som apologet som rent mentalt har svårt att hantera tanken på att uppsatta personer inte alltid vill väl och bara gör sitt jobb och därför känner dig tvungen att koka ihop historier som ursäktar dem.

    Sedan köper jag inte heller att okunniga människor som inte vet mer än ett minimum är vad som behövs för sköta ”komplexa maskinerier”. Med så ansvarslösa människor som bara följer protokoll, lyder order och inte tänker själv, så får man en extremt toppstyrd organisation som är fullkomligt handlingsförlamad inför det oväntade. Tänk på att ”Men jag lydde ju bara order..” är den klassiska ursäkten för att slippa ansvar.

    • Vem som är gift med vem är förmodligen bara tillfälligheter. Kan finnas många sådan.

      Jag ursäktar inte det svenska byråkratin – jag förklarar den för mina läsare och kritiserar den för det den har givit som resultat.

      En extremt toppstyrd organisation som är handlingsförlamad – det är svenska byråkratin i sitt esse – det är så offentliga sektorn i stort fungerar för det är nämligen ett väldigt effektivt sätt att få många att jobba mot samma mål – det mål politikerna satt för verksamheten.

      Problemet som uppkommer är ofta inte den enskilde tjänstemannen – ja även om det i detta fallet fanns några fel som enskilda gjorde – utan systemfel som är orsakade av cheferna i organisationen. Dvs de som gett ordern. Tyvärr kritiseras de inte tillräckligt ofta.

      Så jag tror inte på några konspirationsteorier utan på en serie av trista omständigheter som var för sig inte är osannolika men tillsammans gav detta trista resultat.