Bordläggning av datalagringsdirektivet ?

Vänstern går ut med att de vill utnyttja möjligheten att bordlägga lagstiftning och därmed stoppa beredningen av datalagringsdirektivet under 1 år. Detta utnyttjades med FRA -lagen och fick den försenad med ett år.

Nu kommer EUs egna interna genomgång av implementeringen av datalagringsdirektivet (DLD) i EU länderna först i vår någongång. Att då införa det precis innan denna utvärdering kommer känns lite trist så det vore bra om vänstern får igenom en bordläggning. När Beatrice Ask var i opposition så var hon väldigt emot lagen men när hon kom i regeringställning så hjälper hon till att införa lagen precis som sin företrädare.

Uppmanar Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och stödja Vänsterns initiativ. Ge regeringen en förlust så vi kan få upp en riktig debatt om frågan och kan få igenom förbättringar i lagen.

Mina förslag till förbättringar av DLD:

– Endast misstänkta skall övervakas – inte oskyldiga svenskar.
– Domstol skall avgöra om en person skall övervakas eller ej.

I stället för en massövervakning av alla oskyldiga svenskar så skall det ske på specifikt nämnda personer misstänkta för brott eller att planera framtida brott. Det finns ingen anledning att spara all information om alla. Dessutom så bör sådana tvångsmedel bara ske mot personer som kan anses det vara viktigt att följa. Genom att hänskjuta det till en domstol så får man ett system med möjlighet till rättsäkerhet där då man inte gör detta på kreti och pleti utan bara då det finns goda skäl att övervaka en person.

PS På Newsmill tar Anna Skåner upp att DLD är ett hot mot alla med skyddad identitet.


4 Responses to Bordläggning av datalagringsdirektivet ?

  1. Pingback: Skriv Vänsterpartiets motion mot datalagringen! « Calandrellas blogg

  2. ”Domstol skall avgöra om en person skall övervakas eller ej.”

    I så fall ska det vara en riktig domstol, inte någon specialdomare som bestämmer backom lyckta dörrar. Ett minimikrav är att det ska ske offentligt, och att den som ska avlyssnas får en chans att tala för sin sak. Får man inte försvara sig är det ingen riktig domstol.

    • Man vill inte att de som övervakas skall få reda på det – därför behövs att sådana beslut inte är offentliga. Men samtidigt vill man ha kontroll så det inte sker missbruk så publicering av vilka som övervakas måste ske någon gång efter att övervakningen är avslutad.

      Så jag tvekade om jag skulle skriva specialdomstol eller ej. I praktiken så är förmodligen en specialdomstol det bästa även om jag gärna skulle se att det finns bra genomlysning över vad som sker. Men att t.ex. varje år publicera statistik över hur många som spanats på genom datalagring är förmodligen ett sätt att se till att det inte blir för omfattande.

      Jag inser att i fall gällade nationens säkerhet så kan man ’aldrig’ publicera sådan uppgifter vem som spanats på. Möjligvis kanske efter 50 år eller så när ingen längre bryr sig.

  3. Att Asken är för nu, men var emot tidigare, beror nog på att USA vill att vi ska ha DLD. Allt som USA vill, lyder våra politiker blint.