Innehållstjänster på internet är en växande sektor som kan få stor betydelse för sysselsättning och tillväxt, men bristande konkurrensförutsättningar i på det immaterialrättsliga området hämmar tillväxtmöjligheterna och investeringsviljan. Nu krävs verkningsfulla åtgärder från regeringens sida, till exempel för hur monopolen på musik kan slås upp för att möjligöra för företag att utveckla tjänster för Internet.

Sveriges digitala ekonomi växer snabbt. Intresset för de värden som kan skapas över internet ökar i takt med att de digitala tjänsternas tillväxt- och sysselsättningspotential blir allt mer påtaglig. Den svenska regeringen har inlett arbetet med en Digital agenda för Sverige. En viktig målsättning i detta arbete uppges vara att Sverige ska utvecklas till ”världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi så att nya jobb och nya tjänster och produkter kan växa fram just här”. IT-minister Anna-Karin Hatt betonar också att Sverige har haft och bör ha en ledande roll i EU:s arbete på området genom att jobba för att förkasta integritetskränkande lagstiftning och jobba för en mera verklighetsanpassad upphovsrätt.

Visst finns det fog att tala om den digitala ekonomin som en framtidssektor för Sverige. Hit hör exempelvis framväxten av en betydande andel digitala innehållstjänster, innefattande digital distribution av exempelvis film, tidningar, böcker och musik.

Enligt rapporten Svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin, som lanseras i dag och som tagits fram av idéforumet Netopia och Svenska Förläggareföreningen, framgår det att de svenska digitala innehållstjänsterna omsätter cirka 3,1 miljarder kronor och sysselsätter drygt 11 000 personer. Innehållsleverantörer inom den kreativa sektorn är i tyvärr väldigt långsam i att ställa om sina organisationer för att kunna dra nytta av de möjligheter till nyanställningar, export och produktutveckling som digitaliseringen innebär.

Företagen i rapporten drömmar om marknaden för digitala innehållstjänster har tyvärr orealistiska förutsättningar om framtiden och de tror att om bara de får bestämma så kommer de tjäna multum. Sanningen är att brancherna har varit dåliga på att anpassa sig till verkligheten vilket bromsat tillväxten för it och innehållsindustrin. IT-branschen har gång på gång visat att det är den som växer snabbast och är den som borde få intitiativet att utveckla nya tjänster på Internet. Kan man få loss innehållet på rimliga villkor så man har något man kan sälja på nätet så kommer de kunna öka omsättningen även för innhållsindustrin.

Men samtidigt som innehållsleverantörerna försöker behålla sina gamla och föräldrade tjänster och inte möter upp till den stora utvecklingspotentialen har det blivit tydligt att det kommer att krävas krafttag för att hantera de utmaningar som it-branschen och regleringen ställs inför i den digitala miljön. Det framgår också tydligt i rapporten att det är politikerna, näst efter konkurrenterna, som har störst inflytande över marknadsutvecklingen.

Alarmerande är dock att sju av tio företag  av innehållsleverantörerna har dålig eller mycket dålig förståelse för hur jobb på Internet kan göra dem rikare och ge mera över till kreatörerna.

Till utmaningarna hör exempelvis utvecklingen av digitala bibliotek, vilka får långt större konsekvenser för marknaden för kulturellt innehåll än den fysiska utlåningen. Att hitta en balans mellan utlåning och försäljning av digitalt innehåll är avgörande i detta arbete. Det saknas också fortfarande verktyg för att komma åt de omfattande dåliga kontrakt innehållsindustrin använder sig av och som snedvrider konkurrensen på marknaden. Att större investeringar i tjänsteutveckling uteblir med sådana affärsförutsättningar säger sig självt. Hur mycket en företagare än pressar sina priser går det aldrig att konkurrera när innehållsindustrin ställer orimliga villkor för användadet av innehåll. Nyligen lade en bokförsäljare ner sin verksamhet på App store när deras marginaler pressades sönder av Apple och innehållsindustrins krav på ersättning. Tillsammans ville de två ha över 100% av försäljningen och då måste företaget lägga ner. Nu får de fick i stället 0 kr i ersättning. Den som gapar efter för mycket mister ofta hela stycket.

Det saknas goda exempel i vår omvärld. Här har Sverige en stor möjlighet att bli världsledande genom att öppna upp innehållsleverantörernas järngrepp över innehållet och låta it-branschen använda dem för att skapa nya affärsmetoder för att sälja innehåll på nätet.  I ett europeiskt perspektiv kan Sveriges politik kan bli ett föredömme.

Det finns inga skäl att svenska entreprenörer ska ha sämre villkor än sina europeiska kolleger. Det finns alla skäl till att svenska entrenprenörer skall få bättre villkor så att Sverige går före världen i att skapa fler nya och intressanta innehållstjänster som Spotify och Voddler. För det krävs en bättre upphovsrätt som är anpassad till dagens verklighet.

IT-minister Anna-Karin Hatt har satt en hög ambitionsnivå när hon uttalat att Sverige ska vara ”världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi”. Nu krävs åtgärder från regeringens sida för att förverkliga denna ambition. Det finns ingen brist på goda exempel, men finns viljan?

Anders S Lindbäck

PS Tack till KRISTINA AHLINDER, vd Svenska Förläggareföreningen och PER STRÖMBÄCK, redaktör Netopia som skrev den felaktiga versionen av denna.

Andra: Fredrik