För många utbildas till arbetslöshet ?

Svart tavla i skolanSvenskt näringsliv lyckas verkligen sätta fingret på en känslig fråga. Frågan handlar om vilka jobb bör vi utbilda människor till. Skall man verkligen utbilda människor till yrken där det idag finns många arbetslösa eller skall man utbilda människor till yrken där det finns jobb ?

Nu är kanske sättet man gör det lite taffligt men det är ett utmärkt sätt att synas i media och få uppmärksamhet genom att vara extrem – givet att man inte har något emot att bli utskälld av personer som inte kan se längre än näsan räcker.

Svenskt näringsliv har föreslagit att staten sänker bidragdelen för de utbildningar som leder till sämre jobbmöjligheter för att på så sätt få fler att läsa utbildningar som leder till yrken med mindre risk för arbetslöshet.

För i grunden handlar det faktiskt om att dessa yrken utsätts för att för många utbildas till jobben. Antalet jobb inom dessa områden är mindre än de som det finns utbildningsplatser till – folk utbildas helt enkelt till arbetslöshet. Då många slåss om jobben så hålls lönerna nere för dessa yrkessamma. För många humanistiska yrken så är det idag inte bra att utbilda sig – det lönar sig mycket dåligt – de hade kunnat få en större livslön om de i stället satsat på att jobba i ett mindre kvalificerat yrke direkt från gymnasiet i stället för att läsa på högskola.

För om det är så att yrkena inte efterfrågas tillräckligt mycket – så liten att staten måste understödja dem för att de öht skall få jobb – skall man verkligen utbilda fler till dessa yrken ? Skall man verkligen utbilda många till yrken där det inte finns liten eller ingen efterfrågan av deras utbildning och kunskaper ?

Skall antalet utbildade styras av efterfrågan eller behovet ? Vi har idag ett samhällsklimat där det verkar viktigare är att få sina 15 minuters av berömmelse genom att larva sig i Big Brother i stället för att välja ett hederligt och valbetalt yrke genom att utbilda sig till civilingenjör.

PS Många verkar kritisera vad Svenskt näringsliv säger och hävdar att humaniora behövs – men tror inte de säger att det inte behövs – bara att det kanske utbildas för många inom det området med avseende på hur många jobb som finns.


10 Responses to För många utbildas till arbetslöshet ?

  1. Jag är tveksam till hur de kommit fram till att dessa utbildningar inte leder till jobb. Tex filosofi och historia kan mycket väl vara meriterande inom flera yrkeskategorier som inte har direkt med filosofi eller historia att göra. Dessutom trodde jag redan det fanns styrning av antal utbildningsplatser och medel till universiteten?

    Att försöka minska studiebidraget ser jag mer som ett ytterligare försök att få bort bidrag och sänka skatter, denna gång genom att utnyttja fördomar mot humaniora som flummigt. På samma sätt som de utnyttjat fördomen att de flesta sjuka och arbetslösa bara är lata.

    Håller med om att det finns ett problem att så få vill läsa naturvetenskapliga ämnen, jag tror dock inte nödvändigtvis det är för att de hellre vill vara med i Big Brother. Det är faktiskt ganska svårt att bli civilingenjör, för svårt för många! Det finns dock ett attitydproblem också, vad nu det beror på vet jag inte men skulle man vara populär när jag var yngre skulle man inte hålla på med datorer i alla fall.

    … Jag kanske är cynisk men jag tror inte alls det är vad svensk näringsliv är bekymrade över.

    • Det finns mycket statistik framtagen i Sverige. Ett enkelt sätt att se det är att se hur många procent av de som tillhör arbetslöshetskassan för de olika fackförbunden som går arbetslösa. Ett annat är att se på livsinkomsten för de personer som gått en given utbildning. Läkare jurist civilingenjör och civilekonom är de utbildningar som alltid brukar hamna högt upp när det gäller livstidslön.

      Just nu har flera av Svenskt näringslivs företag medlemmar svårt att hitta anställda med de rätta utbildningarna. Så på något sätt behöver svensk ungdom fås att välja de jobb där det finns gott om arbeten och risken att bli långvarigt arbetslös är liten.

  2. Pingback: S förslag att få fler ingenjörer | Anders S Lindbäck @ Kunskapssamhället

  3. Pingback: Humanioras ribba övergår Svenskt Näringslivs förstånd | Anna Troberg

  4. Pingback: IPRED – Here we go again | Jinge.se

  5. Har du läst Terence Kealey, The Economic Laws of Scientific Research?
    Han har ställt upp ”tre lagar för civil forskning”:
    1. The percentage of national GDP spent increases with national GDP per capita.
    2. Public and private funding displace each other.
    3. Public and private displacements are not equal: public funds displace more than they do themselves provide.

    Summa summarum, och detta visar tydligen också OECD-rapporter på undanskymt ställe, ju mindre offentliga pengar, ju mer pengar totalt. Mest pengar blir det när det offentliga inte betalar ett korvöre.
    Industrin går då in och betalar, folk donerar till universitet, studenter betalar själva. Och alla ämnen får sin del av sleven. Inte bara ”nyttiga” saker. Dessutom blir det mycket större spridning på finansieringen. Darwin var en ”amatörforskare” och hade aldrig klarat av att utbilda doktorander och söka forskningsanslag. Fast då var skattetrycket kring 10%.

    I Storbritannien lade staten inte ner några pengar mellan en katastrofsatsning på Babbige’ differensmaskin på 1830-talet och 1920. 1920 hade sedan staten orsakat att universiteten var konkurmässiga. De hade sina besparingar i statsobligationer som gick ner med 75% under första världskriget och dessutom blev en stor del av de tilltänkta studenterna skjutna i småbitar.

    Detta låter kanske mycket fel och konstigt, men betänk också att universitet och skolor är privata uppfinningar i grunden. För att konkurrera om studenter var de tvungna att ha goda lärare. För att få goda lärare var de tvungna att locka med forskningsmöjligheter. I det gamla Grekland, Kina, de muslimska länderna kring 900-1050 var också rubbet privat.

    Jag håller på att skriva på en bok som bland annat tar upp detta. Vill du titta och kritisera så är du välkommen.

    • Skälet till statens inblandling i Sverige är politikernas vilja att alla skall kunna läsa vid högre utbildning. Man forskar mycket i hur man skall t.ex. skall stoppa snedrekryteringen till högskolan. Man vill att det skall vara billigt och studera samt att alla skall kunna studera. Det blir knappast så med privata högskolor.

      • Det är nog icke-intuitivt, men jag tror du har fel. När folk har pengar över brinner många av iver att ge bort dem till något gått ändamål. Privata universitet skulle som Harvard ha miljarder i fonder och ge stipendier med gratis utbildning till dem med små medel.

        Gustav Soros, George Soros hemlige svenske bror skulle ge bort pengar just för att de som studerar ”onyttiga ämnen” ska få göra det.

        Företag skulle tvingas betala. MIT t ex skapades för att amerikanska företag kände att de löpt linan ut med internutbildningar. Likadant var det i Storbritannien. Det skulle säkert bli exempel på utbildning betald av företag mot t ex 3-5 års arbete efter examina.

        Sedan tror jag du egentligen inte menar att alla ska ha chans. Alla som arbetat tillräckligt hårt för att komma in är det ju nu, och det skulle bli samma sak med laissez-faire.

        Som det nu är har vi dessutom regressiv beskattning. Alla betalar för att vissa ska kunna gå gratis på högskola och få hög lön. Ta från de fattiga och ge till de framtida rika. Bättre att låta folk behålla pengarna och betala själv (till viss del, se ovan).

  6. Onekligen viktigt att folk skaffar sig bra utbildningar. Och tveklös finns det många som inte hittat den absolut mest optimala utbildningen. Men skulle verkligen någon sorts statlig styrning fungerar bättre för att lotsa folk rätt?

    • Än ingen styrning alls menar du ?

      Problemet är väl att det krävs att folk fattar rationella beslut och väljer att läsa till utbildningar som ger bra yrkesval med bra lön och låg arbetslöshet. Men så länge vi i media har en situation där den som visar upp sig i Big Brother framställs som hjälten så kommer få välja de rätta yrkena.

      T.ex. så är det idag extrem snedrekrytering av tjejer till civilingenjörsutbildningarna – för få vågar söka eller kommer in – detta trots tjejer ofta har bättre betyg än killar. Detta är inget nytt utan något som pågått i decennier.

      Det kommer inte lösa sig av sig själv – något behöver göras – frågan är vad som är bästa sättet att ändra det på ?