Det finns idag många som sprider felaktiga utsagor om det vanliga sättet som banker fungerar. Dels är dessa då ett uttryck för att bankkriserna gjort att man synat banksystemet noggrannare men även för att folk missuppfattar hur banksystemet fungerar.
Hör ofta folk som helt felaktigt påstår att en bank kan låna ut 10 ggr mer än vad den fått lånat in. Det är helt fel. En bank kan bara låna ut de pengar den själv har lånat in – genom att folk har spar eller lönekonton på banken eller via lån från andra banker.
För att stoppa dessa ryktena att spridas – så är denna en enkelt introduktion till nationalkonomi för att förklara hur det hela ligger till. Vill du veta mera så rekommenderar jag en bok eller grundkurs på närmaste högskola.
Två tak stoppar utlåning från bank
Det finns en begränsning i Sverige och det är att en bank får låna ut 12.5 ggr mer än vad banken har i eget kapital. En bank som lånar ut en miljard kr måste ha 80 miljoner i eget kapital – dvs bankens aktieägares egna pengar. Så varje lån som en bank gör så måste banken ha lånat in pengar motsvarande beloppet samt måste ha motsvarande 8% i bankens egna pengar.
Varje gång du får lön insatt på ditt konto så kan banken låna ut pengarna till andra. När det kommer in pengar på ett av dina konton på banken så har banken rätt att låna ut dem till något företag som behöver dem för att öka sin verksamhet. Dina pengar du sätter in på banken ger ett företag möjlighet att expandera och skapa nya jobb. Det kan även gå till en annan privatperson som köper en villa för pengarna. Villans fd ägare kan sedan sätta in pengarna på banken igen så banken återigen kan låna ut pengarna. På så sätt lånas samma pengar in och ut i en bank ett flertal gånger.
För att hantera alla dessa transaktioner av pengar in och ut i banken så behöver banken ha ett löpande kapital. En del av banken kunder kommer att ta ut sina pengar så den behöver hålla en del pengar redo att betala ut till sina kunder. Mycket av lånen är långsiktiga och lönepengarna som kommer in betalas tills stor del ut för att betala räkningar så de flesta transaktioner som sker kan förutses långt i förväg. Därmed vet banken om ungefär hur mycket pengar den kommer behöva för att ha tillräckligt med kapital för att kunna betala ut pengar till alla som vill ta ut sina pengar från banken.
Begreppet Fractional banking
Systemet att en bank kan låna ut andras pengar och bara behålla en del i reserv för att betala ut till de som vill ha ut sina pengar kallas Fractional banking. Detta handlar alltså inte om att banken skapar pengar utan om att bara en liten del (fractional) av de pengar den lånar ut är egna pengar och resten är kapital banken lånat av sina kunder eller riksbanken.
Det finns ofta ett problem hos bankerna och det är att de har ofta långa tidsbestämda lån samtidigt som de pengar som lånas in från kunderna på kontona är icke tidsbestämda. Det gör att banker kan i orostider ha för lite kontanter så de kan inte betala ut alla pengar till alla som vill ha dem. Då får en bank kreditproblem för även om banken egentligen har pengar att betala alla sina bankkontoinnehavare sina pengar – när väl de pengar banken lånats ut betalas tillbaka – så kan den kortfristigt ha problem med det. I sådana fall kan det lösas genom att genom att riksbanken räddar banken genom att låna ut pengarna till banken tills det krisen är över.
Riksbankens roll i finanssystemet
Riksbanken är den enda som kan skapa pengar ur tomma intet. Den kan ge ut obligationer som då bankerna kan köpa och kan på så sätt påverka hur stor den maximala penningmängden kan vara. Är räntan låg så vill många låna och är räntan hög så har ingen råd att låna. Genom att sätta räntan på kapitalet man lånar till bankerna så bestämmer riksbanken penningmängden.
Är penningmängden för hög så skapas inflation genom att alla har ett överflöd av pengar och de då har råd att betala höga priser för t.ex. bostäder. Är penningmängden för låg så skapas deflation för ingen kan låna pengar från bankerna och priserna på på allting t.ex. bostäder sjunker.
Riksdagen har gett riksbanken ett uppdrag att säkerställa att inflationen i Sverige ligger runt 2% över en konjunkturcykel. Riksbanken använder sin möjlighet att påverka räntan för bankerna för att påverka hur mycket kapital bankerna har som de kan låna ut och därmed så kan riksbanken begränsa penningmängden så att inflationen hålls på korrekt nivå. Den nivå som riksdagen bestämt. Riksbanken har fått rätt vida befogenheter att ingripa på penningmarknaden för att säkerställa att inflationen hålls på korrekt nivån. Riksbanken tittar på en rad faktorer för att bestämma vilken ränta man skall ha för att säkerställa inflationsmålet och har sedan detta system infördes varit rätt duktig på att få inflationen att vara låg.
Räntan och inflation
Har du 50 000 kr över som du kan betala i ränta för att köpa en bostad och räntan är 5% så kan du betala 1 mijon kr för din bostad. Är räntan 2.5% så kan du betala 2 miljoner för bostaden. Ju lägre räntan är desto mera kan folk betala för samma bostad och det leder till att bostäder blir dyrare och leder till inflation.
En låg ränta ökar inflationen. En hög ränta sänker inflationen.
Problem i finansiella systemet
Det finns ett problem som ofta förekommit de senaste årtiondena och det är att det blivit en husbubbla. Industrin som helhet har gått dåligt och riksbanken har sänkt reporäntan för att ge industrin billigt kapital vilket har gjort att huspriserna har skjutit i höjden. Detta tillsammans med att man fått låna till 100% av huspriset och helt slippa amortering. Man har kunnat klara räntebetalningarna på fantasipriser på lägenheterna vilket skapat bubblor när alla tror värdet kommer stiga i all oändlighet. Sedan när en lågkunjunktur slagit till har det lett till fallande bostadspriser och låntagare som sitter på lån som överstiger husens värde.
Krisen om sub-primeräntan och krisen i baltikum skedde pga dessa fallande bostadspriser. Bankerna fick inte tillbaka sina utlånade pengar och åt fort upp sitt eget kapital och föll i obestånd. De flesta banker klarade sig endast för att riksbanken hjälpte dem med billiga lån.
Nyligen gjorde man en reform här i Sverige som innebar en förbättring gällande detta. Man fick bankerna att bara acceptera 85% i bottenlån och resten i topplån. För att få folk att spara innan de köpte en bostad och få dem att amortera sina lån. Det är en förändring åt rätt håll men frågan är om det räcker – det behövs nog fler åtgärder för att stoppa potentiella överhettning av bostadsmarknaden.
Det finns även andra problem som att folk inte sparar tillräckligt då de känner att skatterna tar för mycket av de räntor de får – genom att bättre premiera sparande så folk har råd till sin konsumtion och till att betal insatsen till sin bostad så slipper man avarter att folk lånar 3000 kr med ett SMS lån till hög – i praktiken – ockerränta.
Själv skulle jag vilja se följande förändringar av det svenska finansiella systemet för att minska risken för överhettning:
- Bottenlån till max 75% av marknadsvärdet på en bostad. Vill man låna mera så blir det topplån.
- Krav på högst 50 års amorteringtid på bottenlån och 25 års amortering på topplån. Dvs inga amorteringsfria lån längre.
- Tvinga bankerna ha ett kreditförlust-konto dit de måste avsätta häften av sina vinster tills det motsvarar halva egna kapitalet – pengar från kontot får endast tas ut de år banken går med förlust.
- Öka skatteavdraget så att man får dra av ett kvarts basbelopp i kapitalinkomster i deklarationen så man kan spara ihop till en insats då man köper sin första bostad. Med ränta på 5% så motsvarar det ett sparkapital på lite över 200 000 kr.
- stoppa SMS-lån med hög ränta – sätt ett tak på effektiva räntan man får ta ut – så folk uppmuntras att spara och inte låna småbelopp med hög ränta för konsumtion.
Kreditförlust-kontot är till för att bankerna inte ger ut alla sina vinster under goda år och låter staten betala för om banken går dåligt i en lågkonjunktur – man tvingar bankerna att spara under de 7 goda årens så de har kapital kvar under de 7 dåliga åren. Det blir en ytterst liten kreditåtstramning av ovanstående åtgärder men genom konto-pengarna tas från bankernas vinster så är det inte något som påverkar bankens möjlighet att låna ut.
Skulle gärna se att ovanstående förslag blev del av Piratpartiets ekonomiska partiprogram. Vad tycker du ?