Dags för recession

Under tredje kvartalet var – enligt di.se – EMU-ländernas BNP farligt nära nollan. Med en tillväxt på endast 0.2% så verkar EMU vara på väg in i en recession. Spaniens ras i industriproduktionen med 4% är kanske bara början på riktigt dåliga tider i Europa.

Kreditvärderingsföretaget Standard & Poor säger att många EU-länder väntas få sänkta kreditbetyg som ett led av skuldkrisen. Skuldkrisen och eurons problem har varit en följetong i pressen och det är inte konstigt att svenskarna förtroende för euron har minskat och mindre en 1 av 10 svenskar vill att vi inför euron. Euroförespråkaren Carl B Hamilton (Fp) är dock fortsatt positiv till euron samtidigt som industrin förbereder ett återinförande av greklands gamla valuta drachmer. Nu har de dock kommit överens om de förändringar av EU-fördraget de vill införa för att säkra upp Euron men frågan är om hur de skall få igenom det i alla EU-länderna ? Jag gissar att inget land kommer låta sin befolkning få rätt att folkomrösta om förslaget – de vågar inte få ett nej tillbaka.

Nu är det inte bara euroland som råkar illa ut. Sverige har en betydande andel av sin export till euroländerna och även här så verkar vi gå in i recession. Nordea förväntar sig en negativ tillväxt i Sverige under fjärde kvartalet i år. Nordea ser nergången inom tjänstesektorn där produktionen sjönk med 0.5% jämfört med september som en indikator på att den svenska tillväxten avmattas och en recession är på ingående. Även LO-ekonomerna reviderar ner sin prognos och tror nu på att Sverige BNP bara växer 1.3% nästa år.

Jag har tidigare nämnt indikationerna på dåliga tider här i Sverige inom verkstadsindustrin. att även tjänstesektorn har samma indikationer stärker fallet för att vi går mot sämre ekonomi i Sverige.

Samtidigt har riksbanken kommit med en rapport där de slår fast att de svenska bankerna behöver kapitaltäckningsgrad på mellan 10-17% – ännu en fråga där jag redan tidigare påpekat behovet att öka kraven på bankernas eget kapital för att öka stabiliteten i det svenska bankväsendet. Riksbanken vill att de svenska storbankerna håller en högre grad av eget kapital än de måste göra enligt det nya regelverket för bankerna(Basel III). En minskat lånemöjlighet för de svenska bankerna innebär en kreditåtstramning som inte är bra för ekonomin om det genomförs samtidigt som då vi går in i sämre tider.