Den grekiska demokratin vann

Föga visste grekernas filosofer och tänkare att det de skrev ner skulle bli grundvalarna för hela västerlandet och de moderna mänskliga nationerna. Tanken på demokrati där alla får chansen att vara med och bestämma ett lands framtid var lite udda i tidevarv då många länder styrdes av härskare vars ord var lag.

Men idag är detta vedertaget och del i alla moderna nationers grundlagar. Även om de då kanske inte alltid så perfekt införda eller efterlevda.

När utomstående satte press på landet grekland – delvis i ett försök att avsätta vänsterregeringen – så valde dess styrande att utnyttja demokratin för att visa på att de hade folket bakom sig i sina åsikter.

Idag höll grekland en folkomröstning om de skulle acceptera kraven eller ej och svaret blev ett rungande nej. För EUs maktelit så blir detta en svår nöt att knäcka.

Det finns idag inga regler hur ett land lämnar Euron. EU-eliten ser idag euron som något naturlig och del av EU. Nya länder som går med måste acceptera euron eller så får de inte gå med i EU. För en del gamla länder så finns det undantan. Men nya länder får inga sådana undantag.

Det finns idag inga regler hur man då går ur Euron. För om de fanns så finns ju möjligheten att länder väljer att använda reglerna och då lämna euroland samt samtidigt fortsätta vara med i EU.

Återingen är det tänkare från grekland som visar EU vägen. Så nu är frågan. Vad händer ?


Isländskt förslag till statligt utlåningstak

Betalmedel skapas i ett land då lån sker. Det kan vara alltifrån att ett företag levererar varor på 30 dagars betalning till ett annat företag till att någon går till banken och tar ett lån. Det sker även när en fader lånar sin son 1000 kr för att köpa någonting eller när någon köper en TV på avbetalning och butiken säljer skulden vidare till ett factoringföretag. Mängden betalmedel i samhället ökar då.

Sverige riksbank styr idag hur stor penningmängden är i Sverige. Riksbanken ställer krav på banker och andra finansbolag i hur de lånar ut pengar för att styra tillgången men främst styr man efterfrågan. Genom att ändra styrräntan påverkas efterfrågan då det påverkar hur mycket företag och privatpersoner har råd att låna.

Är räntan för låg och det skapas för mycket lån blir det för mycket investeringar i olönsamma projekt. Då kan man få en situation som i Grekland där man överbelånar och satsar pengarna på projekt som inte är lönsamma och vilket kan leda till statsbankrupt i värsta fall.

Är räntan för hög så finns för lite pengar i omlopp (austerity). Det skapar stagnation vilket leder till en period av låg tillväxt och lågt jobbskapande. Man hamnar i en situation där nya företag får svårt att bildas och växa då de inte får krediter. Det hämmar innovationen och skapar ett konservativt långsamt växande samhälle som inte kan utnyttja den nya teknik som forskas fram då pengar för att utveckla företagen som driver utvecklingen framåt inte finns tillgänglig.

Hamnar man först i kris och väljer austerity (som detta kallas när man har för lite pengar i omlopp) så får man en lång och besvärlig kris (vilket är vad t.ex. grekland råkat ut för idag). Detta är vad som hände efter börschkraschen på 1920-talet. I Europa så löstes den krisen först egentligen då andra världskriget fick länderna att ställa om sina industrier till en krigsindustri. En krigsindustriekonomi är normal väldigt effektiva då medborgarna satsar väldigt lite på nöjen. Allt går ut på att vinna kriget.

I USA löste man det genom Keynesinspirerande New Deal. Staten lånade och gav de arbetslösa jobb att bygga infrastruktur för framtiden. När så andra världskriget tog slut hade man den infrastruktur som företagen behövde för att då expandera och ledda till en lång tid av bra ekonomisk tillväxt som gjorde USA till världens stormakt.

Man har länge då försökt stoppa bankernas överutlåning. Men tittar man på senaste finanskrisen så är den många som anser att en starkt bidragande orsak berodde på att man tog bort de begränsningar i bankernas regler som infördes efter börskraschen 1929 i USA (Glass Steagall-act) och man gav bankerna friare tyglar. (Piratpartiet vill inför dessa typer av regler i Sverige för att förhindra framtida krascher. )

Målen för penningpolitiken och finanspolitiken är att försöka skapa rimliga krav på bankerna. Krav så de kan klara av sina uppgifter att vara smörjmedelet som ser till att betalmedel finns där de behövs bäst. Att bankerna skapar bäst nytta genom att då låna ut till de kunder som visar på bästa möjligheten att förvalta dem. För det är svårt för en riksbank att veta vilka kunder man skall säga ja till och vilka man skall säga nej till utan den mera ingående kunskapen om kunden som banken har.

Trots det finns det de som vill införa en sådan sorts lösning där riksbanken hårt bestämmer utlåningstaket:

På Island, som i andra moderna marknadsekonomier, kontrollerar centralbanken skapandet av mynt och sedlar. Men affärsbankerna kan skapa pengar när de erbjuder lån. Centralbanken kan sedan påverka penningmängden med sina verktyg, bland annat räntan. Sigurjonssons rapport föreslår alltså att den isländska centralbanken, ägd av staten, blir ensam skapare av pengar i landet.

via Radikal isländsk plan fråntar bankerna makten över pengarna – Veckans Affärer.

Enligt kommunisterna så skall man förstatliga bankerna. Detta förslag förstatligar ”bara” utlåningen. Det kommer då finnas tre scenarier:

  1. Det kommer fungera Liten chans – riksbanken kommer ha dålig koll på hela ekonomin och kommer skapa för lite eller för mycket betalmedel.
  2. Det skapas för lite betalmedel Landet får för långsam tillväxt och företagen klagar på att de stoppas att låna och inte kan skapa jobb. Lösningen som kommer skapas pga detta är då:

    a) Det skapas ett parallellt lånesystem i någon utländsk valuta
    b) Det skapas ett parallellt lånesystem indirekt i islands valuta.

    Ett exempel på ett parallelt system idag är Bitcoins. Bitcoins har blivit betalmedlet främst för brottslingar som då vill undfly den kontroll som staterna idag har över bankväsendets betalningar.

  3. Det skapas för mycket betalmedel Det skapar inflation och lågkonjunktur och man får samma problem som tidigare kriser. (mycket troligt).

Det faktum att Island haft otaliga bankkriser och att alla kommit från överutlåning som riksbanken inte stoppat, så är risken stor att centralbanken kommer göra samma misstag igen. Problemet är att med de stoppmedel som centralbanken(islands riksbank) har idag så kan den stoppa överutlåning genom att använda sina styrmedel för att bestämma hur mycket som lånas ut i landet. Men dessa har inte utnyttjas. Man har varit för rädd att använda sin makt för att stoppa överutlåning.

Centralbanken har vid tidigare finanskriser varit inför samma situation. Man har haft möjlighet att stoppa bankernas utlåning men har inte gjort det och låtit situationen gå överstyr. Delvis så var det i senaste krisen kriminella element som påverkade men även där så måste island se till att man har de rätta finansiella övervakningen för att säkerställa att dessa element inte får bestämma över bankerna och att man har tillräcklig kontroll av bankerna verksamhet att de inte överutlånar.

Det faktum att då centralbanken skapar pengarna själv eller låter bankerna bestämma utlåningstakten förändrar inget. Har den tidigare varit nöjd med den stora ökningen av betalmedlen så kommer den förmodligen göra om samma misstag igen och låta de växa för fort.

Det finns i varje riksbanks arsenal en mängd instrument för att påverka bankernas utlåning redan idag. Ett sätt är vilka krav man har på bankerna gällande de egna kapitalet så att de har tillräckligt risk för sin utlåning. Ett annat är via styrräntorna förändra räntenivåerna i landet och stoppa att överhettning sker.

Så det gör egentligen detsamma vilka styrmedel som finns för att begränsa mängden betalmedel – det krävs att man har en riksbank som törs använda dem för att stoppa att överutlåning sker. Det krävs ochså att en del av dessa är automatiska så de fungerar som en sorts broms för att förhindra för stor utlåning. Automatiska bromsar har fördelen att de då inte kräver en aktiv handlings av någon – en handlings om då kan kritiseras. Riksbanker befolkas vanligen av banktjänstemän som inte vågar ta de krafttag som behövs för att stoppa överutlåningen. Det behövs därför automatiska bromsar på utlåningen som automatisk slår till och skapar begränsning i utlåningstakten om den går för fort.

Typexempel på bromsar för att förhindra överutlåning är då t.ex. amorteringskrav. Det gör att man ställer högre krav på att den som lånar att betalar tillbaka sitt lån. Det kräver att man får mer betalmedel in än förutan amorteringskrav.

Amorteringskrav är åtstramande och sätter även då en begränsning i hur mycket man klarar av att låna. Samt ser även till att då lånen samlade återbetalningstid i samhället inte är större än de som amorteringskraven sker. I Sverige är t.ex. återbetalningstiden längre än vad folk lever. Skall man ta lån bör nog man ha ett system där man kan betala tillbaka dem då man inte längre är anställd och får lön.

I Sverige sker t.ex. en kraftig ökning av utlåningen till privatpersoner och en stor andel är bostadslån. De investerar dem sedan i bostadsrätter eller aktier – som både idag befinner sig i bubbelvarning. Många anser dem vara övervärderade. Samtidigt som företagen klagar på att de inte får några lån.

Felallokering av resuser skulle jag vilja säga. Jag skulle vilja se följande åtgärder:

  1. Inför raka amorteringskrav (säg först 1% och höj till 2% när vi nått en stabil högkonjunktur) och dra in pengarna från de som överbelånar sina bostadsrätter och satsar pengarna på spekulation i aktier.
  2. Kräv av finansinspektionen att de ser över bankernas utlåning till företagen så de är rimliga.
  3. Kräv av bankerna att företagen kan få lån som gör att de kan expandera och skapa jobb.
  4. Kräv mindre risk för bankernas utlåning genom att då kräva högre kapitalkrav på bankerna så de har rimliga risknivåer för sin utlåning
  5. Skilj på affärsbanker och sparbanker så sparbanker inte får utsätta spararnas pengar för spekulation (motsvarande Glass Steagall-act)

Amorteringskrav och rimligare riskbedömning av utlåningen är två enkla automatiska bromsregler som skapar lägre risknivå för överutlåning utan att då någon person behöver ta beslut i frågan. Genom att från början sätta rimliga nivåer som då måste följas så kan man skapa ett mycket säkrare banksystem.

Det lösningförslag som utmålas på Island är ett förslag där tjänstemän måste ta ansvar och beslut om hur mycket mer pengar som skall skapas i samhället. Risken finns att tjänstemännen kommer inte våga säga nej och kommer att skapa en överutlåning igen. Med mina lösningsförslag med automatisk bromsas så slipper man sådana problem. Skapa ett system med rimliga villkor och låt sedan marknaden sköta utlåningen är mitt förslag.


Sverige har inte längre lågkonjunktur BNP +2.1 för 2014

Tack vare ett starkt fjärde kvartal – det var 2.7% bättre än fjärde kvartalet 2013 – så har Sverige inte längre lågkonjunktur. För första gången på många år så har Sverige en tillväxt som är över 2.0% och vi har därmed inte längre lågkonjunktur. Tillväxt under 2.0% får räknas som lågkonjunktur.

Trots ett turbulent slut på året i politiken med nästan regeringskris och hot om nyval så gick folk och handlade.

BNP ökade med 2,1 procent jämfört med år 2013.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,4 procent.

via Nationalräkenskaper, 4:e kvartalet 2014 – Statistiska centralbyrån.

Det var hushållen som återigen var de som drog upp den svenska konjunkturen under året. Men det var faktiskt en annan del som var ännu starkare sista kvartalet.

Exporten ökade med 3.3% och industrin ökade produktiviteten med 2.3%. Dock var det främst tjänsteindustrin som visade framfötterna och det var endast under fjärde kvartelet som tillverkningindustrin ökade i Sverige.

Så slutet av året fick se en förbättring av den svenska konjunkturen. Delvis genom den svagare svenska kronan som hjälpte den svenska exporten.

Även arbetsmarknaden gick bra under 2014 med 1.5% fler arbetade timmar och sysselsättningsökning med 1.4%.

Statistiken för januari är fortsatt positiv med ett handelsnetto på 3.5% (2014 3.8%) .

Nu är dock svensk ekonomi fortfarande i ett problematiskt läge. Med en negativ styrränta på -0.1% så har riksbanken färre kvarvarande metoder för att då hålla den svenska konjunkturen flytande. Så frågan är om tillväxten kan upprätthållas under året eller inte. Det får tiden visa.


Posted in Ekonomi | Tagged | Kommentarer inaktiverade för Sverige har inte längre lågkonjunktur BNP +2.1 för 2014

Grekiskt lånepaket får 4 månader på sig

Ingen vann ingen förlorade i kampen om Grekland-lånen. Ingen ville ge sig. Så det blev en klassiskt kompromiss. Grekland får behålla lånen och man tar nytt möte om 4 månader. Det är ett sorts mexikansk vapenvila där den som ger upp först förlorar.

Man var överens att inte vara överens och skjuter på beslutet 4 månader. I praktiken en liten vinst för Grekland – även om alla andra inte vill säga det. Det blev till slut enighet om grekiskt lånepaket.

Detta löser inget och det kanske man inte förväntat sig. Det leder inte heller till någon kris. Vilket ingen vill ha. Så bara en fortsatt lånekris som inte tar slut.

Hur många år till kan detta fortgå ? Där krisen förlängs med några månader till något år i taget ?


Posted in Ekonomi, EU | Tagged , | Kommentarer inaktiverade för Grekiskt lånepaket får 4 månader på sig

IT-krig mot Industrivärden ?

Staternas vilja att starta IT-krig mot varandra kommer snart att övergå till att företagen gör detsamma. De tekniker som utvecklas för säkerhetsmyndigheterna kommer inte stanna hos dessa utan kommer komma ut från dem och nå ut till företagen med. Anställda på säkerhetsföretag kommer lämna dem och bilda privata cyber-armeér vilka kommer sälja sina tjänster till högsbjudande.

Filmen ”The Interview” har lett till att företagens Sony IT-säkerhet knäcktes och interna epostmeddelanden publicerades på nätet. Enligt FBI var det Nordkoreas säkerhetstjänst cyberavdelning som gjort det hela. En flera tusen man stark myndighet med uppgiften att hålla på med cyberkrig. Nu när lands säkerhetstjänster kan göra detta utan att det blir stora internationella protester mot Nordkorea så finns inget som tyder på att inte företagen själva kommer att ägna sig åt detta i framtiden.

Då de drabbas så kommer företagen själva behöva ägna sig åt detta. En del kanske bara för försvar. Men risken är stor att att en del även kommer ägna sig åt ”aktiv signalspaning” – dvs cyberattacker. Så länge som detta inte kan kopplas tillbaka till företagen själva. Det finns för mycket att vinna på att inte göra detta. Det finns idag t.ex. företag som redan ägnar sig åt att betala konsulter som ägnar sig åt it-brottslighet. Ett av dessa företag är Rättighetsalliansen Europa AB. Det finns rättegånger där detta avslöjats – trots det har företaget aldrig fällts för detta.

Krigen mellan företagen kan komma att bli hårda. Krigen kommer drabba oskyldiga och det kommer göra Internet till en otäck plats att göra affärer på. Människors kommer sluta lita på Internet som handelsplats och detta kan alvarlig skada de företag som sysslar med affärer på Internet. De kommer känna sig tvingade att anlita dessa privata cyber-armeérna för att skydda sig.

Kriget kan bli stort. Det kan bli litet. Det avgör politikernas agerande i hur de hanterar den kris som världen nu befinner sig i. Kommer politikerna hela tiden med nya krav på övervakning och ökande aktioner mot vanliga människor på Internet. Det leder till utvecklandet av avancerad teknik för att massövervaka många, men även väldigt specialiserad teknik för att då skicka ett virus till en specifik person som då är gjort enkom för den personen och som är till för att avslöja allt denna personen håller på med på Internet.

Denna typ av verksamhet har redan börjat:

– Vi misstänker att starka krafter vill destabilisera Industrivärden och företagen i gruppen. Vi har uppgifter om elektronisk avlyssning, säger han till tidningen.

via Martin-Löf misstänker avlyssning | Näringsliv | SvD.

Hur länge dröjer det innan den är allmänt använd ? Gissar på mindre än 5 år så kommer denna typ av artiklar och händelser vara vardagsmat. Trender på Internet har en förmåga att sprida sig snabbt.

PS Som exempel så är det egentligen väldigt enkelt att avlyssna folk. Se bara Ung Pirats pojkstreck mot Folk och försvar och där många som deltog övervakades och hur en grå zon detta kan vara.


Stopp för vinster i välfärden

Starta en skola. Ge inte bolaget som startar skolan tillräckligt med kapital för verksamheten. Låna ut resten av pengarna så de kan driva verksamheten till en låneränta som är högre än vad som är normalt – men inte tillräckligt hög för att då underkännas som oskälig.

Räntan på kapitalet blir då högre än vad man kan få avkastning på annat håll. Man får en räntesnurra. Där man själv kan låna kapitalet billigare i bank och sedan låna ut det till sitt skolbolag. Om man då ser till att riskkapitalbolaget är beläget i ett land med låna skatter på ränteinkomster så kan man göra om det hela till en fin inkomst. Det blir en sk räntesnurra.

Nu har dock skatterättsnämnden underkänt avdraget på lånet:

Nämnden anser att det förfarande som har föregått lånet har medfört en väsentlig skatteförmån. Enligt nämnden måste denna skatteförmån anses ha utgjort det huvudsakliga skälet till skuldförhållandets uppkomst.

via Oenig Skatterättsnämnd säger nej till ränteavdrag vid koncerninternt lån | Dagens Juridik.

För er som minst höstens val och Vänsterns fråga om att stoppa vinsterna i välfärden. Ser ut som skatterättsnämnden stoppat vinsterna i välfärden.


Andersson: SD vågar inte fälla S budget

Finansminister Magdalena Andersson, S, utgår från att SD kommer att släppa fram den rödgröna budgeten eftersom partiet inte vågar riskera pensionärernas ilska.

– Jag tror att de skulle få svårt att försvara för sina väljare om de skulle göra på något annat sätt. I valrörelsen har de drivit sänkta skatter för pensionärer och i så fall skulle de bryta sin egen praxis för att stoppa förslag om sänkt skattesänkning för pensionärer, säger Andersson.

via Andersson: SD vågar inte fälla S budget | Nyheter | Expressen.

Tidigare var Annie Lööf ute och sade vad SD inte vågar göra och nu kommer finansminister Magdalena Andersson och gör detsamma.

Det verkar som även finansministern missat hur gärna Sd vill ha nyval och hur oansvarig det är att gå ut och utmana Sd på detta sätter.

Hade jag tillhört SD så hade jag internt propagerat för att rösta emot regeringens budget för att då tvinga dem att då skapa en situation där nyval kan införas.

Den 3de december är det dags för omröstning om budgeten och då får vi se hur det går.

Vill man vara konspiratorisk så kan man anta att dessa uttalanden är till för att få Sd och fälla regeringens budget. Detta så Löfven kan gå och upplösa regeringen och så inleda nya förhandlingar med Centern – som nu kan hävda att de samarbetar med S + Mp för landets skull och bilda en regering över blockgränserna precis som gjorts i Västerås.

I Västerås ”regerar” idag S+MP+C+Kd och har gemensamt egen majoritet i kommunfullmäktige.


Vindkraft ger billig el

Runt om i Sverige färdigställs nu en rad vindkraftsparker. Det innebär att mycket stora mängder el tillförs elmarknaden. Och det har inneburit en revolution. För jämfört med år 2010 har priserna mer än halverats.

via Vindkraft driver fram rekordlåga elpriser – Nyheter | SVT.se.

Konsumenterna jublar. Elkraftbolagen blir inte glada för de kan nu inte få sina skyhöga elpriser. Det kunde de bara få 2010 då kraftverken de hade gick på maxfart trots att då en del kärnkraftverk var nerstängda pga reparation och de fick höga elpriser för kraften.

För konsumenterna är vindkraften en stor fördel då den sänker elpriset. Vindkraft ger billig el stora delar av året.


Posted in Ekonomi, energi | Kommentarer inaktiverade för Vindkraft ger billig el

FI skärper lånekrav

Finansinspektionens Stabiliseringsråd har haft möte idag och har då kommit med krav på amorteringar. Dock är de rätt enkla och ligger på ungefär samma nivå som då Bankföreningen kom med nyligen.

Först ska lånen amorteras med minst 2 procent varje år ner till 70 procents belåningsgrad. Efter det ska minst 1 procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad.

via FI skärper lånekrav – Nyheter | SVT.se.

Man vågar inte att kräva att alla amorterar utan låter folk som har 50% belåning ha lån utan amortering. Det finns en stor rädsla att amorteringskrav skall leda till att folk minskar sin konsumtion och därmed skapar en sämre ekonomin.

Genom att kraven skall gälla först från och med nästa år så skapar det en situation där folk kommer rusa för att hinna köpa nya bostäder innan årsskiftet får att då inte tvingas till dessa regler. Förmodligen innebär det att då bostadspriserna fortsätter att gå upp kraftigt – i alla fall fram till årsskiftet.

Nej om jag hade bestämt så hade jag krävt 1% amortering för alla lån även för de som är belånande bara till 50%. Just nu så har man regler som bara gynnar bankerna. Regler som bara är till för att förhindra att banker går omkull och verkar inte bry sig om att bostadsmarknaden går upp till bubbelnivåer och att alla dessa lån skapar ett samhälle där riksbanken får svårt att höja räntorna utan att de då verkar negativt på tillväxten genom högre räntenivåer för alla bostadsägare.

PS Ingves håller med och anser att amorteringskraven räcker inte.


Android har 85% av mobilmarknaden

Android-mobil

”Enligt rapporten har Android nu en andel på 84,6 procent på den globala marknaden för smartphones under det andra kvartalet. En ökning från 80,2 procent samma period förra året.”

via"Android står nu för 85 procent av marknaden" – IDG.se.

Apple är nere på 11.9 % men kommer repa sig kvartal 3 då nästa version av mobiltelefonen släpps. Androids marknadsandel brukar vara som störst under Q2 då folk väntar på nya iPhone. Men om ett år igen så kommer förmodligen Android ha en ännu större marknadsandel dvs Q2 2015. Det är nämligen den normala trenden.

Microsoft Windows Phone föll från 3.8% till 2.7% och

Den största tillväxten har då de mindre tillverkarna av Android-mobiler för även Samsung tappar marknadsandelar. Det visar på att det finns en hälsosam konkurrens inom Android-marknaden där olika aktörer slåss om marknaden och håller nere priserna. Vilket är bra för konsumenterna. En del av de Androids som säljs är inte ens kopplade till Google play utan använder bara de fria delarna av Android.

Tidigare har det visat sig att även på plattor så minskar Apples del av marknaden och även där vinner Android.