Motion: Piratpartiets energipolitik

Piratpartiets logga

Följande är en motion jag lämnat in till Piratpartiets årsmöte som börjar i helgen.

I partiets forum och även i blogginlägg har partiets energipolitik diskuterats och jag tog fram ett förslag som tagits emot varmt av många – med tillagda ändringar från andra så vill jag härmed presentera det för medlemmarna med en förhoppning att det kan läggas in i vårt principprogram.

Jag yrkar att

följande text läggs in i piratpartiets principprogram:

Sveriges utsatta energisituation

Sverige är ett nordligt land med kallt klimat och långa avstånd. Sverige är beroende av att ha en bra och stabil kraftförsörjning i hela landet med bra redundans så att inte folk får frysa i sina bostäder, tågen slutar gå och Internet går ner. Sverige behöver därför redundans i energipolitiken, många kraftverk och bra distribution så att energin kan färdas dit den behövs, när den behövs och i den mängd det behövs. Stabil energiförsörjning är grundläggande för hela vårt samhälle och ekonomi

Energipolitik med redundans

Energipolitiken skall gå ut på att se till att ha redundans i energiproduktionen och distributionsnäten. Går ett kraftverk ner så skall energiproduktionen kunna ersättas med energi producerad i annat kraftverk. Ett diversifierat ägande av energiproduktionen bidrar också till högre redundans och motverkar skadliga monopol och oligopol.

Finns det systemfel i en typ av kraftverk så alla av den typen måste stoppas för reparation så finns en fördel av att inte ha all kraftproduktion av samma slag eller av samma typ av produktionsanläggning. Mindre kraftverk och av många olika typer leder till stor redundans.

Vid produktionsstopp av energiproduktionen eller distributionsnäten för underhåll bör de annonseras i god tid. Alla kraftägare bör samarbeta för att tillgodose att produktionsstopp för underhåll är spridda under året så att inte stora delar av energiproduktionen är nere samtidigt eller under för Sverige kritiska vintermånader. Underhåll kan med fördel göras på våren då det är lång tid kvar till nästa vinter då energiproduktionen behövs och inte vänta på till slutet av sommaren och stänga ner stora delen av Sveriges kraftproduktion precis innan den behövs.

Kraftpolitiken måste vara långsiktigt så att man i god tid när ett kraftverk blir gammal och tas ur produktion kan ersätta det med ett nya och moderna kraftverk som genererar minst lika mycket energi. Byggandet av kraftverk bör även göras så att man kan generera det energibehov som samhället behöver.

Bortfall skall kunna kompenseras av att man i stället kör annan kraftproduktion. Det kräver att det finns tillgänglig produktion som kan tas till när de normala kraftproduktionen går ner av någon orsak. Sverige har tur att vi har mycket vattenkraft som kan användas för att reglera kraftproduktionen när andra kraftverk går ner.

Säker och bra kraftproduktion

Kraftproduktionen skall vara baserad på energislag med en långsiktigt säkrad tillgänglighet av bränsle och där det är låga utsläpp av föroreningar.

Kraftproduktionen bör vara baserad på många enheter som är distribuerade över hela landet vilket omöjliggör att ett enstaka fel i en enstaka punkt påverkar hela energiproduktionen i stort. Kraften bör i görligasta mån produceras i kraftverk som inte är mål för terroristattacker så vi slipper ökat behov av övervakning i samhället och eller där sådana attacker får minimal påverkar på Sveriges och dess kraftproduktion.

Tillstånd skall ges snabbt och effektivt. Dubbla tillstånd från samma myndighet skall undvika att behövas. Kommunernas vetorätt mot vindkraftverk bör tas bort för de har möjlighet att stoppa utbyggnaden genom att vägra att ge byggnadtillstånd för verket.

Kraftproduktionen bör inte vara föremål för stora statliga subventioner och ersättningar utan alla produktionssätt bör behandlas lika. Kraftverk som släpper ut föroreningar bör beskattas för de kostnader det innebär att kompensera och ta hand ta hand om föroreningarna. Staten bör inte automatisk återförsäkra stora kraftverk gratis utan bör ta ut en avgift motsvarade den kostnad en sådan försäkring kan orsaka i långa loppet.

Alla verk som förbränner sitt bränsle måste ha mycket god rening av utsläppen och skall betala koldioxidskatt och skatter för de partiklar de släpper ut. Kärnkraftverk får betala för kostnaden att ta hand om kärnavfallet tills det inte längre är farligt samt betala stora försäkringspremier för eventuella utsläpp av radioaktiva ämnen vid olyckor. Även vindkraftverk får då stå för sina egna försäkringar och vattenkraftverk måste ha försäkringar mot att de då kan brista och släppa ut en stora flodvågor efter Sverige älvar. Alla kraftslag skall själva betala för de merkostnader de kostar samhället.

Val av energislag

Piratpartiet förespråkar ingen energiproduktion över någon annan utan alla som kan uppfylla de generella kraven på kraftverken skall få konstrueras, byggas och startas. Framtiden får då utvisa vilka energislag som kan uppfylla kraven vi vill ha på produktionen och vilka som inte kan det. Forskning kan förhoppningsvis lösa de flesta av problemen många energislag har så att de bli konkurrenskraftiga och används för att producera miljösäker och billig energi.


Flyttbåt hittad i Luleå hamn ?

På 1700-talet så hade landhöjningarna gjort att Luleå stad plötsligt inte längre låg vid åmynningen där lule älv rann ut i bottenviken. Utan luleå hade blivit en inlandstad efter lule älv. Så för att åtgärda det flyttade man hela staden från det område som idag heter Gammelstaden till kusten där centrala Luleå ligger idag.

I botten på Luleå skärgård har man nu hittat en båt från 1700-talet som då kan ha används till att flytta människorna och husen från gammelstaden till Luleå.
Fartyget är uppenbarligen byggt lokalt – det ser man på årsringarna i trädet fartyget var byggt av att trädet vuxit i ett kallt klimat. Det har även en stor flat botten och kraftig reling – som byggd för att frakta tunga föremål som ett helt hus utmed lule älv till Luleås nuvarande position.


Byt VD för Statens Järnvägar.

tågRedan år 2002 kom en utredning med förslag på vilka åtgärder man behöver vidta för att säkerställa att tågtrafiken går bra på vintern. Nu 8 år senare så kommer en ny rapport som föreslår i praktiken samma åtgärden man föreslog för 8 år sedan.

Ingenting har hänt. SJ har inte tagit till sig de problem man fann för 8 år sedan och man har sopat problemen på mattan. I stället skyller de olika aktörerna på varandra och hävdar att det är motpartens fel. Det är inte konstigt att SJ personal mår sämre och att tillbuden i verksamheten ökar.

SJ är idag den största aktören på tågmarknaden. Det ingår i SJ ansvar att se till att det finns en fungerande tågtrafik även då det är vinter och man kan inte skylla ifrån sig på andra aktörer om det hela inte fungerar – i stället måste SJ se till att samarbeta med de andra och se till att tågen avgår från stationerna i tid och kommer fram i tid.

SJs VD Jan Forsgren hade redan då han blev chef för SJ en plan – att inför de system för kunderna som fanns i flygbranchen han kom ifrån till tågbranchen. Det har han gjort. Nu finns en SJ Prio och man måste numera identifiera sig för att få åka tåg. Man vill på så sätt knyta kunderna närmare sig.

Problemet är att kunderna vill inte ha en massa kundlojalitetsprogram i första handen utan kunderna vill ha andra saker. Det kunderna vill ha är tåg som avgår från stationen i rätt tid. Tåg som inte stannar mitt på banan och steker passagerarna nästan till döds för det finns inget sätta att komma ut ur tåget eller att öppna upp och vädra då tåget står stilla mitt i ödemarken. Kunderna vill även att tågen skall komma fram till slutstationen senast vid den tidpunkt den skall komma in på stationen och inte 15 min senare. Kunderna vill inte hålla på att tvingas visa legitimation för att får åka tåg – det är integritetskränkande.

Nu har man som resenär rätt till ersättning om tåg eller flyg är mycket försenade men det är inget som många vet om eller ens vet om att de måste kräva för att få rätt till ersättning. Det känns konstigt att när vintern blir svår så skickas tågresenärerna med buss i stället för med tåg.

SJs VD har helt enkelt prioriterat fel då han satsat pengar och resurser på att sälja biljetter på Tradera i stället för att satsa på bra och välfungerade tåg och vagnar som klarar av den svenska vintern samt klarar av att gå enligt tidtabellen. En gång i tiden skapades uttrycket går som tåget – för att något går i tid – det gäller inte längre och det är något som en ny VD för SJ skulle kunna prioritera upp i stället för SJ Prio.

När ett bolag går fel så är det ofta VDn fel att denna inte prioritetat rätt att VD inte sett till att satsa på de områden kunderna vill ha utan har spenderat tid och resurser på helt fel saker. Dags och avsätta Jan Forsberg och satsa på en VD som ser till att man faktiskt levererar bra kommunikationer för alla oss tågresenärer.


Kärnkraftskandalen: 2 kr / KWH för el.

VindkraftverkIdag kostade elen tillfälligt 2 kr per KWh på elbörsen. Det är inte rimligt att elpriset är så högt. Det är inte rimligt att kärnkraften står stilla när det är som kallast på vintern.

Kärnkraftverksägarna har ett ansvar att se till att deras kärnkraftverk levererar ström. Speciellt gäller det på de kalla vintermånaderna dec-mar då vi i Sverige lever i ett kallt klimat och behöver elen för att värma våra hem. Nu kanske en del tror att det inte är ägarnas fel – men i Finland där man har liknande kärnkraftverk så är verkningsgraden mycket större än i Sverige.

Det är en skandal att kärnkraftverksägarna väljer att stoppa kärnkraftverken för underhåll under hösten då eventuella problem skulle göra att de inte kan komma att kunna startas när vintern kommer igång. I oktober lovade ägarna att kärnkraften skulle vara i gång inom en månad – men så har inte skett.

De har haft hela sommaren på sig att underhålla kärnkraftverken det vore t.ex. perfekt att stänga de flesta verken då folk är på semester i de el-energikrävande verksamheterna som stål och pappers och massaindustrin – dvs under industrisemestern i juli. En månad då det är varmt ute och el inte behövs för att värma våra hus och elbehovet är mindre än under vintermånaderna. I stället väljer de att genomföra underhåll och reparationer när alla är tillbaka och industrin går för fullt i oktober.

Nej om kärnkraftägarna missköter sina kraftverk så mycket att de inte kan klara att leverera elen vi i Sverige behöver så måste Sverige satsa stort på andra energislag. Med ett elpris på 2 kr/KWH så blir det lönsamt att tom satsa på solenergi här i Sverige.

Vindkraften är annars det mest naturliga att satsa på i Sverige. Tyskland har idag ca 10% vindkraft och jag ser ingen anledning till att vi i Sverige inte skall kunna nå en liknande eller t.o.m. större andel vindkraft. Men vindkraften stoppas ofta av konstiga anledningar. Kommuner vill tjäna pengar genom att olagligt ta ut avgifter för tillstånd för uppförandet av vindkraften. Eller av militären som plötsligt ändrar sig och vill stänga ner existerande vindkraftverk.

Arbetet för att möjliggöra vindkraftverk till havs går vidare med kraftledningar i Nordsjön. Med dragna ledningar så kan energin från vindkraften forslas till flera olika länder för förbrukning. Utanför Blekinges kust ute i Hanöbukten så planeras mellan 500 till 800 vindkraftverk. Det motsvarar ungefär 3-dubbelt den el vi får från vindkraften idag. Med el-ledningar nära och med grunt vatten så finns här möjlighet att få billig vindkraft från havet. Men för det krävs att man får igenom tillstånden att bygga vindkraftverken och det finns tyvärr starka krafter som ogillar vindkraft som vill stoppa verken.

Något måste göras för uppenbart så klarar de nuvarande ägarna av kärnkraften inte av att leverera pålitlig kärnkraft-el till Sverige. Tyvärr är det väldigt svårt att få en bra konkurrens i oligopolsituationer där ett fåtal ägare bestämmer över en stor andel av den svenska el-produktionen. Jag har tidigare skrivit om en tänkbar energipolitik för Piratpartiet som utgår ifrån att stoppa monopol och oligopolsituationer och skapa en mera varierad elproduktion.

Det största problemet är kanske inte de höga el-priserna i sig utan konsekvenserna av ett högt el-pris. Det största problemet är att vi har en stor mängd elkänslig industri som tvingas stänga ner sin verksamhet då elpriset blir för högt – massarbetslösheten och kraftigt försämrad konjunktur är tyvärr ett möjligt utfall av dagens artificiellt höga el-pris.

PS Nu säger pappers och massaföretagen att de inte längre vill investera i sverige pga den dåliga tillgången på tillförlitligt med el till gångbara priser.


Wikileaks under attack

Just nu pågår cyberattackar – förmodligen från USAs underättelsetjänster – mot Wikileaks för att förhindra publiceringen av deras dokument.

Ett av dokumenten som de vill stoppa publiceringen av är detta:

Reference ID Created Released Classification Origin
10THEHAGUE54 2010-01-28 15:03 2010-12-03 21:09 CONFIDENTIAL Embassy The Hague

VZCZCXRO0474
RR RUEHAG RUEHDH RUEHHM RUEHPB RUEHROV RUEHSL RUEHSR RUEHTRO
DE RUEHTC #0054/01 0281510
ZNY CCCCC ZZH
R 281510Z JAN 10
FM AMEMBASSY THE HAGUE
TO RUEHC/SECSTATE WASHDC 3707
INFO RUEHZN/ENVIRONMENT SCIENCE AND TECHNOLOGY COLLECTIVE
RUCNMEM/EU MEMBER STATES COLLECTIVE
RUEHTC/AMCONSUL AMSTERDAM 4301

C O N F I D E N T I A L SECTION 01 OF 02 THE HAGUE 000054

SIPDIS

E.O. 12958 DECL: 01/27/2020
TAGS SENV, KGHG, ENRG, NL
SUBJECT: NETHERLANDS: SUPPORT FOR COPENHAGEN ACCORD
REF: STATE 3080

Classified By: DCM Edwin Nolan for reasons 1.4 (b),(d)

¶1. (SBU) SUMMARY: The Netherlands will join the EU in inscribing a conditional emissions reduction target of 30 percent if others commit to comparable efforts. The Dutch had pushed to make the 30 percent offer unconditionally. Dutch climate officials are recalibrating their negotiating strategy after COP15 and putting greater emphasis on pragmatism. They have praised several facets of the Copenhagen Accord and are eager to make it operational. The Dutch are concerned that failure by donors to get fast-track financing flowing quickly will lead to more friction with developing countries later this year. END

SUMMARY.

——————————————— ———
AMBASSADOR DISCUSSES CLIMATE WITH ENVIRONMENT MINISTER

——————————————— ———

¶2. (SBU) Ambassador delivered reftel points January 13 during her initial call on Environment Minister Jacqueline Cramer. Cramer said the EU should inscribe its target as a single entity. She also emphasized the need for developed country pledges, taken as a whole, to add up to a convincing number for the developing world. She expressed concern that the January 31 annex would be insufficient because this bottom-up approach will not get to a 25 percent developed country commitment. She advocated a specific negotiating track led by the U.S. and others to determine how the developed world can come up with a convincing target. Cramer acknowledged this is a delicate process and offered Dutch help. Regarding the Dutch national goal, Cramer reiterated the Dutch government’s long-standing target of reducing greenhouse gas emissions 30 percent from 1990 levels by 2020. (Note: Most domestic environmental and energy analysts consider this unachievable. End note.) Given this ambitious domestic goal, Cramer cautioned that Dutch government and industry were looking for comparable efforts and a level playing field with other EU member states and major global emitters.

——————————————— ————
NETHERLANDS JOINS UK IN PUSH FOR 30 PERCENT EU COMMITMENT
——————————————— ————

¶3. (C) EmbOffs reinforced reftel points January 25 with the Dutch Foreign Ministry climate negotiator Sanne Kaasjager. He said the Netherlands would join the EU in inscribing a conditional, collective target of 30 percent (the so-called “20/30” commitment, either/or). He described a “vicious” January 20 COREPER meeting where the UK’s and the Netherlands’ push for an unconditional 30 percent target (or at least “20-30” percent, leaving the option for a figure in between) met stiff resistance from Italy and Poland. The Netherlands will not inscribe its own national target — 30 percent by 2020 — for fear of distracting attention from the EU target and because its national commitment is a political rather than legal one.

——————————–
ENTHUSIASM FOR COPENHAGEN ACCORD
——————————–

¶4. (C) Kaasjager said the Netherlands considered the Copenhagen Accord a significant accomplishment. Specifically, he called the Accord a “breakthrough” for setting out political consensus around the 6 to 8 most contentious issues in climate negotiations. The Dutch were pleased the Accord reiterated the 2 degree Celsius objective. Kaasjager praised President Obama’s hands-on role in securing the Accord while sharply criticizing the “inept” Qsecuring the Accord while sharply criticizing the “inept” Danish performance as chair of COP15.

¶5. (SBU) The Dutch government is taking steps to convince developing countries to “associate with” the Accord. Kaasjager has drafted messages for embassies in capitals receiving Dutch development assistance to solicit support. This is an unprecedented move for the Dutch government, which traditionally recoils at any suggestion to use aid money as political leverage. But at the annual Dutch chiefs of mission conference in mid-January, ambassadors were clamoring for guidance on how to engage and persuade developing countries on climate negotiations. However, Kaasjager said the Netherlands would find it difficult to make association with the Accord a condition to receive climate financing.

—————————-
EU INTROSPECTION AFTER COP15
—————————-

¶6. (C) According to Kaasjager, the Copenhagen endgame has
THE HAGUE 00000054 002 OF 002
caused the EU to take a hard look at its role in climate talks. He was taken aback by the sight of European leaders (e.g., PM Brown and Chancellor Merkel) hovering around the VIP room sofas where the Chinese, Indian, South African, and Brazilian representatives were consulting, trying in vain to get pull asides with the BASIC leaders. Kaasjager took exception with the media’s portrayal of the EU’s exclusion from the final stages of the Copenhagen talks, but delivered a harsh verdict on the EU’s performance at COP15. He lamented the lack of Member State discipline and the failure to bring a “tactical plan” — meaning the EU was unprepared to adjust quickly to changing dynamics as the talks unfolded. He said his EU counterparts are coming around to the notion that Europe’s strategy must shift from “How to involve the U.S.?” to “How to involve China?”

——————————
PATH FORWARD FOR CLIMATE TALKS
——————————

¶7. (SBU) In a word, Kaasjager said what emerged from Copenhagen was “pragmatism.” More than ever, Dutch climate officials appreciate that climate negotiations will be an incremental “process of small steps.” They are still deliberating on what the right long-term negotiating track is going forward: bilateral cooperation between major emitters; coalitions of the willing (such as the Major Economies Forum, G20, or Greenland Dialogue); or the legalistic UN process. The Dutch think a bottom-up bilateral approach will not achieve enough emissions reductions. They worry about exclusion from MEF and G20 fora. And they are currently disenchanted with the top-down UN process vulnerable to spoiler countries. Kaasjager said the Netherlands will work to forge a middle road that is achievable and inclusive. In the near-term the Dutch are eager to use the next several months to make the Copenhagen Accord operational and bring its elements to the formal negotiating table in Bonn in June.

—————————-
FAST-TRACK FINANCING PIVOTAL
—————————-

¶8. (SBU) Kaasjager was particularly concerned about bottlenecks in the flow of fast-track financing envisioned in the Copenhagen Accord. Without serious effort by donor countries, he predicted a worst case scenario in which G77 members use the late 2010 Cancun meeting to accuse the developed world of failing to follow through on its fast-track financing promises. He identified three potential areas of friction with developing countries on financing: most of the pledged funding is not “additional”; it is skewed towards mitigation programs rather than adaptation; and much of it is already committed without much say from recipients. Kaasjager has circulated a proposal for donor country counterparts to meet informally at working levels with recipients countries to address these issues head-on rather than wait for them to surface as a PR disaster later.
LEVIN


Piratpartiets tänkbara energipolitik

Piratpartiet har idag ingen energipolitik. Men vi har en stor beundran för Internet och den redundans som där finns inbyggd för att säkra att nätet är uppe även om viktiga delar av nätet skulle gå ner. Jag har därför skrivit ihop en sammanfattning av hur Internet fungerar och applicerat det på den svenska energipolitiken och fått fram följande förslag till energipolitik för Piratpartiet:

Sveriges utsatta energisituation

Sverige är ett nordligt land med kallt klimat och långa avstånd. Sverige är beroende av att ha en bra och stabil kraftförsörjning i hela landet med bra redundans så att inte folk får frysa i sina bostäder, tågen slutar gå och Internet går ner. Sverige behöver därför redundans i energipolitiken, många kraftverk och bra distribution så att energin kan färdas dit den behövs, när den behövs och i den mängd det behövs.

Energipolitik med redundans

Energipolitiken skall gå ut på att se till att ha redundans i energiproduktionen och distributionsnäten. Går ett kraftverk ner så skall energiproduktionen kunna ersättas med energi producerad i annat kraftverk.

Finns det systemfel i en typ av kraftverk så alla av den typen måste stoppas för reparation så finns en fördel av att inte ha all kraftproduktion av samma slag eller av samma typ av produktionsanläggning. Mindre kraftverk och av många olika typer leder till stor redundans.

Vid produktionsstopp av energiproduktionen eller distributionsnäten för underhåll bör de annonseras i god tid. Alla kraftägare bör samarbeta för att tillgodose att produktionsstopp för underhåll är spridda under året så att inte stora delar av energiproduktionen är nere samtidigt eller under för Sverige kritiska vintermånader. Underhåll kan med fördel göras på våren då det är lång tid kvar till nästa vinter då energiproduktionen behövs och inte vänta på till slutet av sommaren och stänga ner stora delen av Sveriges kraftproduktion precis innan den behövs.

Kraftpolitiken måste vara långsiktigt så att man i god tid när ett kraftverk blir gammal och tas ur produktion kan ersätta det med ett nya och moderna kraftverk som genererar minst lika mycket energi. Byggandet av kraftverk bör även göras så att man kan generera det energibehov som samhället behöver.

Bortfall skall kunna kompenseras av att man i stället kör annan kraftproduktion. Det kräver att det finns tillgänglig produktion som kan tas till när de normala kraftproduktionen går ner av någon orsak. Sverige har tur att vi har mycket vattenkraft som kan användas för att reglera kraftproduktionen när andra kraftverk går ner.

Säker och bra kraftproduktion

Kraftproduktionen skall vara baserad på energislag med en långsiktigt säkrad tillgänglighet av bränsle och där det är låga utsläpp av föroreningar.

Kraftproduktionen bör vara baserad på många enheter som är distribuerade över hela landet vilket omöjliggör att ett enstaka fel i en enstaka punkt påverkar hela energiproduktionen i stort. Kraften bör i görligasta mån produceras i kraftverk som inte är mål för terroristattacker så vi slipper ökat behov av övervakning i samhället och eller där sådana attacker får minimal påverkar på Sveriges och dess kraftproduktion.

Kraftproduktionen bör inte vara föremål för stora statliga subventioner och ersättningar utan alla produktionssätt bör behandlas lika. Kraftverk som släpper ut föroreningar bör beskattas för de kostnader det innebär att kompensera och ta hand ta hand om föroreningarna. Staten bör inte automatisk återförsäkra stora kraftverk gratis utan bör ta ut en avgift motsvarade den kostnad en sådan försäkring kan orsaka i långa loppet.

Dvs alla verk som förbränner sitt bränsle får betala koldioxidskatt och skatter för de partiklar de släpper ut. Kärnkraftverk får betala för kostnaden att ta hand om kärnavfallet tills det inte längre är farligt samt betala stora försäkringspremier för eventuella utsläpp av radioaktiva ämnen vid olyckor. Även vindkraftverk får då stå för sina egna försäkringar och vattenkraftverk måste ha försäkringar mot att de då kan brista och släppa ut en stora flodvågor efter Sverige älvar. Alla kraftslag skall själva betala för de merkostnader de kostar samhället.

Val av energislag
Piratpartiet förespråkar ingen energiproduktion över någon annan utan alla som kan uppfylla de generella kraven på kraftverken skall få konstrueras, byggas och startas. Framtiden får då utvisa vilka energislag som kan uppfylla kraven vi vill ha på produktionen och vilka som inte kan det. Forskningen kommer säker lösa de flesta av problemen många energislag har så att de bli konkurrenskraftiga.


Global uppvärmning kostar mycket

Enligt beräkningar så kostar den globala uppvärmningen och andra människoorsakade katastrofer av planeten uppemot $22 Miljarder USD men än för 40 år sedan . Värdet kommer från förluster orsakade av bl.a. dåligt väder runt om i världen som stigit från $5 till $27 miljarder per år under de senaste 40 åren.

Dåliga skördar, skador av orkaner påverkar vår ekonomi drastiskt och de är främst de fattiga som bor i länder där de har stort beroende av att skörden är bra som förlorar på det dåliga vädret. Men och andra sidan så förväntas kostnaderna för att åtgärda det hela vara hela $135 miljarder USD så än så länge så kostar det mindre än vad kostnaden att ställa det tillrätta är. I det globala perspektivet så är $135 Miljarder USD rätt lite om man tänker på de kostnader den globala uppvärmningen sägs kunna kosta och då även andra problem som peak oil som förväntas inträffa ungefär runt denna period.

Jag tycker att det verkar som om anpassningen till ett samhälle utan olja ibland verkar gå för långsamt – men och andra sidan så kommer inte oljekrisen att direkt innebära höjda oljepriser med tanke på att den har förlängts genom att man börjar införa en del alkohol i bensinen för att späda ut den och kunna använda den under längre tid. Enligt en doktorsavhandling från 2007 så förväntas peak oil inträffa mellan 2008 och 2018 och en ökad inblandning av andra medel för drivmedel än ren bensin borde kunna skjuta den siffran till senare delen av den intervallet och kanske tom längre än så.


Naturresurserna tar slut ?

På SVT läser jag något oroväckande uppgifter om att Jorden förmåga att ta hand om koloxid är på väg att minska. En orsak till jorden förändrade väder med stor förändringar av medeltemperaturen är ändringar i koloxidhalten i luften.

Jorden förmåga att ta hand om koloxid har sjunkit med ca 1% så förändringen är liten men det betyder inte att den är insignifikant. När jordens förmåga att ta hand om mänsklighetens utsläpp minskar så så ökar behovet för mänskligheten att minska utsläppen fortsätter denna trenden så kan vi få en global uppvärmning inom kort – i jordens perspektiv – som kan förstöra vårt sätt att leva.

Naturresurserna är slut för i år säger Världsnaturfonden. Vi har nu förbrukat så mycket resurser som jorden kommer att skapa i år och nu level vi på överskottet från föregående år. Ju mer vi tullar på överskottet desto snabbare tar det slut med stora katastrofer som följd när då naturens resurser börjar ta slut. Förra året inföll denna dag den 25 september – människorna gör av med mera av resurserna än förra året.


Oljebolaget Shell manipulerar opinionen

Oljebolaget Shell har med hjälp av sin reklambyrån Minds som äger opinionsinstututet United Minds via ledande frågor lyckats få fram en opinion som inte stämmer överens med verkligheten.

Trist att se storföretagen använda sig av fula knep för att lura politikerna. Genom att låtsas som om det är United Minds som tagit fram det hela helt oberoende så lurade Shell politikerna och allmänheten. Numera får man helt enkelt inse att alla opinionsundersökningar levererade av United Minds kan vara köpta av storföretag. United Minds har i min mening helt förlorat sin trovärdighet som opinionsföretag.

Tyvärr är det här att oljebolagen försöker manipulera opinionen inte något nytt de ligger ju bakom en mycket stor del av kritiken mot global uppvärmning.

PS Andra som tar upp detta är Scaber Nestor. Proffstyckarna och Victor Tullgren