Skriande brist på rätt sorts it-kunskap | Karriär | SvD.
Vad mer behöver man säga ? It-branschen kommer alltid vara en framtidsbranschs så länge som den ekonomiska tillväxten i världen till stor del beror på produktionsförbättringar pga datatekniken.
Nu börjar det komma fram uppgifter som talar om varför det blev problem i Tietos moln. Det visar sig att de använde backuper som inte fungerade i operativsystemet. Så när diskarna kraschade och de skulle återställa från backup så fick Tieto – blåskärmar och kraschade band – IDG.se.
Backup-programvaran var inte kompatibel och fungerade i den version av Windows 2008 de körde på. De fick då blåskärmar när de försökte återställa. Det är ett problem som kunnat åtgärdas om man från början inte installerat datorprogram som inte var kompatibla med varandra.
Hade de kört Ubuntu Linux så hade den beroendehantering som finns för programvara varnat om att backup-programmet inte var kompatibelt med det installerade programbiblioteken och försökt lösa problemet. Hade det inte gått så hade programmet inte installerats. Då hade man fått en mycket tidig och klar varning om att det hela inte fungerande tekniskt.
Nu är det inte på något sätt klarlagt vem som fattade besluten om att uppgradera och varför de installerade inkompatibla datorprogram/system. Men någon har sjabblat på något sätt då detta kunnat hända. Med Linux hade de ansvarig för Tieto inte kunnat skjuta problemet under mattan och ignorera det för då hade IT-systemet klagat direkt. Nu verkar man ha installera back-up programvara i ett operativsystem det inte fungerade med.
Noterar även att många hade stora skadestånd som blev aktuella om upptiden för Tietos system var under 95.9% – för den som kan räkna så innebär det att systemet kan vara nere 2 veckor innan då detta skadestånd var aktuellt på årsbasis. Nu är dock denna siffra på kvartalsbasis så skadeståndet verkar betalas ut.
TechWorld skriver om vad det kostar att köpa Windows och Linux om man köper allting från scratch enligt en undersökning ”Så kostar operativsystemen egentligen” .
Man valde att jämföra Windows med Red Hat Linux och köpa tjänsterna därifrån för 200 arbetsplatser för att se hur mycket det egentligen kostande för att sätta upp dem för kontorsmiljö. I kostnaderna ingår kostnaden för server och klienter samt utbildning av administratörerna av systemen.
Resultatet blev att Linux kostade 1 110 733 kr och Windows 1 676 900 kr eller 566167 kr mer för Windows än Linuxsystemet. Per arbetsplats kostar Linux 5553 kr och Windows 8384 kr.
I denna undersökning har man helt missat och köpa anti-virus för alla användarna vilket då ökar på priset på Windowsplattformen. Linux behöver inget extra antivirussystem. Men man får anta att man i detta system inte tänker sig att koppla det till Internet.
Det betyder att den som idag köper Windows för sina användare betalar 51% mer.
I Schweiz vill ett parti förbjuda Powerpoint. Partiet hävdar att man kan spara 350 miljarder euro globalt om power point förbjuds.
Men kommer inte alla då börja använda Libre Office Impress i stället precis som de gjort i Köpenhamns sjukhus ?
Själv skulle jag nog föredra att man inför skatt på datorprogrammen i stället för att förbjuda ett specifikt datorprogram.
Det är idag 20 år sedan Linus Torvalds skickade ut ett meddelande på Internet om att han höll på med ett litet hobbyprojekt som inte skulle bli så mycket. Nu 20 år senare så har Linux uppnått världsdominans.
På Usenet – en sorts diskussionsgrupper på Internet och på den tiden den mest använda delen av Internet – skickade Linus Torvalds den 25 augusti 1991 ett litet meddelande på en diskussiongrupp om Minix där han bl.a. sade:
I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since April, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).
I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months [...] Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have
.
Minix var ett UNIX-liknande operativsystem och fanns med i en bok om operativsystem och användes mest i undervisningsandamål. Linus hade en dröm att själv kunna köra UNIX på sin hemmadator men då det inte fanns att köpa så gjorde han på det sätta om mången fri och öppen programvara skapats – han skrev den själv. Andra såg vad han hade gjort, gillade det och började hjälpa till att utveckla Linux.
Idag är Linux ett stort operativsystem och dominerar på många olika användningsområdet från de värsta superdatorerna till inbyggda system som t.ex. linuxdistributionen Android. Varje dag så startar mellan en halv och en miljon nya maskiner upp och kör en ny Linuxkärna. Under 2011 så kommer det blir runt en kvarts miljard nya Linuxmaskiner. Linux har kommit en lång väg på de första 20 åren.
Jag hoppas Linux når minst lika långt de nästa 20 åren.
I Danmark kommer Köpenhams sjukhus att gå över till att köra Libre office på sina 13 sjukhus. De förväntas spara ca 50 miljoner kr på det (SEK).
I Frankrike använder 80 000 gendarmer open office i Finland på justitiedepartementet använder 10 000 anställda open office.
Kul att se att offentliga sektorn börjar köra fri och öppen programvara i stor skala – vilken svenska kommun/landsting blir först med det i Sverige ?
En domstol kom med följande utslag i ett fall i USA:
Methods which can be performed entirely in the human mind are unpatentable not because there is anything wrong with claiming mental method steps as part of a process containing non-mental steps, but rather because computational methods which can be performed entirely in the human mind are the types of methods that embody the “basic tools of scientific and technological work” that are free to all men and reserved exclusively to none.
Så om du kan göra det i ditt huvud eller med papper och penna så räcker det inte med att göra den på en dator eller över internet eller spara det på dator läsbart media för att göra det hela patenterbart.
Detta betyder att man i USA inte kan patentera något bara genom att byta ut människan mot en dator- vilket många gjort då de sökt patent. Genom att byta it människan mot en dator så har det gått att utföra uppgiften snabbare. För om man kan göra det borde man då inte kunna patentera att byta ut en dator mot en snabbare dator i ett gammalt patent så blir det hela snabbare och patenterbart ?
Det vore bra om domstolarna nu kanske går andra vägen med – kan man byta ut en dator i ett patentansökan mot en människa så går det inte att patentera. För om man gör så – så finns det inte många tillfällen som en beräkning inte kan göras av en människa om den kan göras av en dator. Ja en människa kanske behöver längre tid på sig att räkna ut resultatet – men det går att räkna ut givet att man får tid på sig. Det skulle då betyda slutet på mjukvarupatent i USA. Men än så länge har ingen domstol tagit det steget ännu.
Från IT-industrin är det många som anser att ett datorprogram är bara en matematisk algoritm och bör därför inte vara patenterbart.
Det är tyvärr väldigt stor skillnad i teori och praktik i den offentliga sektorns upphandling av IT-system. Ofta väljer man från offentliga sektorn och helt strunta i de goda råden från e-delegationen och gå till sina invanda levernatörer och fortsätta köpa från dem man alltid köpt från.
Det finns bristande kompetens inom IT-området gällande upphandlingar inom offentliga sektorn som gör att de inte anammar de öppna standerna och väljer att självmant låsa in sig i dyra leverantörsknutna lösningar som gör att IT-systemen bli onödigt dyra. I sin iver att alltid använda samma leverantör så låser ofta en kommun in sig och förlorar därmed kontrollen över de egna IT-systemen.
Nu är det här tyvärr inga nyheter för mig – jag minns en gammal IT-utredningen Statskontoret gjorde och där man fastslog att myndigheter inom offentliga sektor normalt inte hade någon kontroll över kostnaderna för IT. Vet man inte kostnaden för IT- så vet man inte heller hur man skall ställa krav på kostnaderna och vilka typer av system som håller IT-kostnaderna på en rimlig nivå.
Nu kanske ni blir ledsna på mig men detta är tredje inlägget i rad om Apples stämning mot Samsung och det föreläggande om stop av försäljning i EU som en tysk delstatsdomstol gjorde mot deras Galaxy Tab 10.1. Det visar sig nu att delstaten har en möjlighet att man kan få ett förhandsföreläggande i delstaten vilken Apple utnyttjade för att stoppa försäljningen. Domstolen har alltså inte alls funnit att Samsung inkräktar på Apples designskydd.
I utlandet så kallas designskydd ofta design patent och PRV kallar det designskydd men tidigare var det känt som mönsterskydd, Tidningar använder alla tre beteckningarna och – de tidningar som inte kan lagar brukar då ofta blanda ihop ”design patent” med det vi Sverige kallar patent – men det är alltså designskydd. Tydligen har Apple ett EU-designskydd som gjort att det fått igenom föreläggandet om försäljning över hela EU.
Jag sade i en kommentar till mitt förra blogginlägg om att designen skall vara ny och inte tidigare existerande design. Men det är ändrat så numera från 2002 så undersöker inte PRV om så är fallet:
År 2002 skedde en förändring i mönsterskyddslagen som innebär att PRV:s granskning i princip bara omfattar formella hinder, till exempel att blanketten är rätt ifylld. Dessutom granskas designen så att den inte strider mot allmän ordning och goda seder och att den inte innehåller så kallade offentliga beteckningar.
Det visar sig nu att ApplediPad efterapar en forskningspryl från 1994 som då var känd långt innan apple fick sitt designskydd. Så frågan är om inte detta kan leda till att Apple förlorar och anspråken kan förklaras ogiltiga ?
Så det är egentligen en storm i ett vattenglas som då Florian Mueller utnyttat för att skapa stora rubriker om att Android är slut och att Google måste ta Android och göra den till sluten kod. Detta är förmodligen del av en smutsig kampanj för att sprida osäkerhet om öppen källkod och få den att verka sämre än den verkligen är och stoppa företag att använda och släppa program med öppen källkod.
Det här låter kanske som konstigt men på Parley i Västerås kom vi fram till att punktskatt på programvara kan vara något vi i piratpartiet bör driva.
Punktskatten skall vara en %-sats på priset på programvaran – eller priset på licensen på programvaran säg 20%. Så endast de som säljer programvara behöver betala skatten. Fri programvara berörs därmed direkt inte.
Inom offentlig sektor så köper man idag programvara för 7 miljarder kr per år – pengarna går i huvudsak till utländska aktörer (t.ex. Microsoft). Genom en punktskatt så tvingas man vid försäljning av en vara bestående av hårdvara och mjukvara bestämma hur stor del av priset som mjukvaran består av. Folk får då reda på hur mycket de betalar för de ‘gratisprogram’ de får med datorn de köper. Det här tvingar företagen att erkänna hur hög Microsoftskatten är.
Pengarna staten får in bör mer eller mindre öronmärkas till att stödja utvecklingen av fri och öppen programvara så den är bättre anpassad till de behov som offentliga sektorn har.
Punkskatten är till för att få människor i högre användning använda fri och öppen programvara genom att med ekonomiskt incitament få dem att välja de fria alternativen och gynna utvecklingen av fri och öppen programvara.