Enligt Brottsförebyggande rådet BRÅ så är det ökande intrång i olika databaser en brottslighet som ökar kraftigt – Ekot. Här är det många fall av personer med tillgång till databasen som använder den för helt egna andamål. Rena integritetsbrotten där personer tar ut information de inte har rätt till. T.ex. poliser som kollar upp bekanta i belastningsregistret eller sjukvårdspersonal som går in i patientjournaler de inte har med att göra.

Mest ökar bedrägerierna där man använder sig av Internet. Många har kommit på att de på pryltorg kan saluföra varor som inte existerar och lura godtrogna köpare att betala i förskott och sedan aldrig leverera varan.

Hade det funnit bättre betaltjänster för nätet med escrow-möjligheter(*) så hade de senare typen av databrott aldrig skett. Tyvärr är det något som inte finns per default för privatpersioner idag och är något som skulle behövas i betalsystemet så att alla enkelt kan använda sig av det. Det finns idag väldigt litet ekonomisk insitament för att bankerna skall tillhanda hålla denna typ av tjänst utan att ta rejält betalt för den. Här behöver förmodligen staten gripa in och lösa problematiken för att inte bli överbelamrad med denna typ av brott i domstolarna.

När det gäller accessbrotten i databaserna så finns det egentligen ingen bra lösning. Så fort man ger människor möjlighet att titta på vilket data som helst i en databas så kommer det finnas människor som utnyttjar detta. Det bästa sättet är att man då helt enkelt inte skapar stora databaser där tiotusentals eller hundratusentals personer måste kunna gå in i titta i. Dessa databaser är rena lagbrotten som bara väntar på att hända.

*) escrow innebär att en tredje part behåller betalningen tills det att båda parterna är överens och så länge parterna inte är överens så stannar pengarna hos den tredje parten. Det gör att man kan lägga in pengarna i escrow och så när man får varan kan man släppa loss betalningen till säljaren.