Energipolitik

El-energi

Under 2010 producerades 145 TWh elenergi:

Vattenkraft 66.2 TWh 45.7%
Kärnkraft 55.6 TWh 38.3%
Kraftvärme 12.5 TWh 8.6%
Industrin 6.4 TWh 4.4%
Vindkraft 3.5 TWh 2.4%
Kondenskraft 0.8 TWh 0.6%

Sverige exporterade 14TWh el och importerade 16 TWh el. Per vecka brukar sverige göra av med 2(sommar) – 4(vinter) TWh el. Sverige har många el-uppvärmda hus vilket ökar elbehovet under kalla vinterdagar. Elbehovet är som störst på morgonen då alla gör sig ordning för dagen och alla industrier drar igång sina maskiner.

Elcertifikat
Elcertifikat är till för att öka Sveriges produktion av förnyelsebara energikällor och pågår till 2030. Systemet kommer delas med Norge då det under 2011 stiftats lagar för att harmonisera elmarknaderna i Sverige/Norge.

Producerar man nya förnyelsebara energikällor så får man ett elcertifikat per MWh producerad el. Alla elleverantörerer måste köpa elcertifikat så det motsvarar en del av deras elanvändning. De som då bygger nya energikällor får genom certifikaten en bonus för sin producerade el som de kan sälja.

Koldioxidskatt
Bensinskatten är egentligen en koldioxidskatt som tas ut på olja och kol.

Zonindelning
Sverige är indelad i 4 zoner och handel med el sker i varje zon för sig. Produktionen av el sker främst i zon 1-3 dvs norrland och svealand. I Skåne konsumeras 20% av elen men där produceras bara 4% av elen. Det gör att el i Skåne är dyrare än i region 1-3 då man får transportförluster att överföra elen till Skåne.

Vindkraft

Det finns 1655 vindkraftverk med installerad effekt på 2019 MW de finns främst installerade i Skåne, Västra götaland och Jämtland. Ett stort verk är Lillgrund i havet utanför Malmö på 110 MW .
Man har gjort vindundersökningar och har funnit drygt 300 områden motsvarande 2.2% av sveriges yta där vindkraftproduktionen är bäst. Det satsas idag stort på vindkraften och målet är ca 30 TWh energi från vindkraftverk till 2020. Andra t.ex. socialdemokraterna vill ha 50 TWh till 2030. Vindkraften är på väg att bli ett tredje ben i den svenska elproduktionen.
Tendensen går mot större vindkraftverk vilket då gör att man kan utnyttja större andel av sveriges yta för vindkraft.
Förr var tillståndsgivningen genom bygglov och miljöprövning men numera så krävs särskilda tillstånd för vindkraft – det har då krånglat till tillståndsgivningen av vindkraften genom att kommuner då kräver motprestationer från de som bygger vindkraften samt att de även fått starka påtryckningar från anti-vindkraftlobbyn.

Vattenkraft
Vattenkraften är vår viktigaste energikälla men varierar med hänsyn till vattetillrinningen och kan vara +/- 20% från normalåret runt 65TWh. Den används dels som baskraft men även som reglerkraft för att se till att vi sverige producerar den energi vi behöver. Luleälvs Harsprånget är den största kraftverket.
Det finns idag fyra outbyggda älvar Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven som är skyddade men teoretiskt skulle kunna ge ca 15 TWh el om man byggde ut dem.

Kärnkraft
Kärnkraften har ett kraftigt motstånd och genom de olyckor som hänt har dagens kärnkraft fått spetälska. Till det kommer att de två mindre och äldsta kärnkraftverken har snart nått sin tekniska livslängd och behöver läggas ner eller bytas ut. Kärnkraften har idag en försäkring som gör att de som äger kärnkraftverk är återförsäkrade hos staten utan kostnad om kostnaden överstiger en viss summa – dvs vid härdsmälta eller annat större radioaktivt utsläpp.

Gen IV av kärnkraften är den nya kärnkraftgenerationen som i huvudsak ännu bara är på experimentstadiet. Främst brukar här nämnas Thorium-reaktorer – man använder smält torieumsalt för att kyla reaktorerna och det kräver då inga delar som kan gå sönder och är mera säker än dagens reaktorer där vatten används. Problemet med dessa är att kommer det in vatten så är risken stor för att inneslutningen rostar men och andra sidan så behöver avfallet bara lagras i tusentals år i stället för hundratusentals år.

Kolkraft
Kol har problemet att de släpper ut avgaser främst koldioxid i luften. En lösning är CCS (Carbon Capture and Storage) vilket innebär att man avskiljer den från utluften och sprutar ner den i jorden på 800 m djup där trycket gör att det blir en vätska. Det gör att koloxiden från kol inte kommer ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.
Kostnad för ny energi.

Från ElForsk senaste rapport med uppskattning av kostnader för att bygga nya kraftverk. Med skatter och bidrag (och utan) och 6% ränta:

Vindkraftpark, hav 62(117) öre/KWh
Vindkraftpark, land 34(57) öre/KWh
Biobränsle 50(72) öre/KWh
Vattenkraft 33(46) öre/KWh
Kärnkraft 50(44) öre/KWh

Det kan då jämföras med:

Avfallskraftvärme 6 öre/KWh
Kolkondens 44 öre/KWh
Kolkondens, CCS 64-84 öre/KWh (enligt EU projektet ZEP)

Till det kan man lägga till att utvecklingen gällande vindkraft,land går mot 28(53) öre/KWh år 2020 – utvecklingen går mot större verk som genererar mera kraft vilket gör att kostnaden går ner. Elforsk har inte andra jämförelsesiffror för kärnkraften för 2020 då kostnaden för extra säkerhetsåtgärder pga händelserna i Japan kan komplicera det hela. Elforsk är även orolig för att kostnaderna för kärnkraftverk är svåra att bedöma då det har byggts så få på senare tid att det är svårt att veta exakta kostnaderna. Det finns inga uppgifter för kärnkraft GEN IV.

Diskussionspunkter

Konkreta åtgärder att diskutera:

– ta bort gratisförsäkringen för kärnkraften vilket då gör den dyrare. Kommer någon våga bygga kärnkraft då ?

– ta bort elcertifikaten vilket då gör alternativ el dyrare ?

– inför nettodebitering av el så att noll och plushus bara betalar för den energi föröver den de tillverkar/använder själva. Det möjlighet för husägare att sätta upp egna kraftverk som ger energi. typ solceller på taket eller eget vindkraftverk på tomten. Rent teoretisk skulle man – om 25% av hustaken i Sverige utnyttjades för solkraft – kunna få ut så mycket som 10 TWh från solkraft.

– ta bort speciella tillståndsgivandet för vindkraft och använd bygglov och miljöprövning som tidigare ?

-hårda regler för utsläpp från kraftverk. sot, radioaktivitet etc ? Gör man tillräckligt för att kräva att kraftverken tar hand om sina föroreningar av naturen ?

– export/import av el. Skall Sverige knyta sig nära övriga EU och exportera importera mer el därifrån. Under 2010 så importerade Sverige 2 TWh el.

– kan man klara sig utan kärnkraft ? bygg ut älvarna och bygg ut vindkraften till 50 TWh så får man el över ? Det skulle ge ca 61TWh mot de 56 som kärnkraften genererade 2010.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>