Lånekarusellen fortsätter

Bostäderna ökar i pris. FOlk lånar mer för att ha råd att köpa en bostad. Priserna fortsätter och pressas uppåt:

Det här beror på stigande bostadspriser. Men hur länge kan priserna fortsätta att stiga? Och ska man vara rädd för en bostadsbubbla med samma förödande konsekvenser som den i USA 2008? Ja, det har både internationella valutafonden IMF och de två världsberömda ekonomerna Nouriel Roubini och Paul Krugman varnat för.

via Svenskarna har lånat ännu mer till sina bostäder – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio.

Låt oss slippa detta bubbleri. Låt oss slippa att falla av karusellen och slå oss hårt. Dags att införa pyspunka.

Annars blir det dåliga tider. Under lång tid. Vi är egentligen idag värre ute än Grekland var då det fick problem. Enda bra är att tillräckligt många har jobb så det är inget problem – dock bubblan fortsätter att växa.


Peter Wolodarski ställer fel fråga gällande riksbanken

Dagens Nyheters ledare idag är skriven av chefsredaktören Peter Wolodarski och han ställer frågan om varför riksbanken under lång tid valt att inte följa sin eget inflationsmål. Riksbanken har i stället för sitt eget mål valt att satsa på målet som riksdagen fått av riksdagen. Eller som riksbanken själv säger:

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Banken har också i uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

via Riksbanken | Sveriges Riksbank.

För att klara av sina mål har riksbanken själva satt ett inflationsmål på 2 % under en konjunkturcykel. Dock har den nu under lång tid valt att ligga under det målet. Så varför följer inte riksbanken sitt eget inflationmål ?

Wolodarski tar upp ett antal frågor och hävdar att största problemet är att riksbanken genom att inte följa sitt eget inflationsmål förminskar demokratin:

Men den allvarligaste invändningen mot Riksbankens agerande är inte ekonomisk utan demokratisk. Med vilken rätt formulerar tjänstemän – inte folkvalda – nya avvägningar i den ekonomiska politiken? Hur kan ett paradigmskifte inträffa utan att riksdagen tillåtits fatta ett enda beslut? Är det verkligen upp till enskilda statsanställda att bestämma att arbetslösheten ska vara högre, därför att bostadsmarknaden eventuellt är överhettad?

via Peter Wolodarski: Riksbanken har blivit en stat i staten – DN.SE.

Under flera år så har riksbankschefen Stefan Ingves klagat på de svenska höga privatlånen som del av ekonomin. Lägger man samman allas lån så ligger sverige faktiskt ungefär lika illa till som grekland. Skillnaden är att sverige har råd att betala räntan på lånen.

När ett land befinner sig i kris så är det bästa sättet att komma på fötter igen att genom kreditexpansion få folk att spendera så landets ekonomi börjar få fart igen. Tyvärr så har det i sverige lett till kraftigt ökande värden på bostäder och aktier. Pengarna som skyfflats in i ekonomin har gått till spekulation. Det får iofs befolkningen att känna sig rikare så de känner att de har råd att konsumera men samtidigt så leder det till att spekulationsbubblor bildas.

Ett exempel är priserna på bostadsrätter som går upp med 11% i årstakt. Kortsiktigt så kan detta ske. Men fortsätter detta under längre tid att priserna på bostäder ökar långt mer än lönerna, så skapas en bubbla. När bubblan spricker så kan den dra med sig landet i en allvarlig kris.

Finansminister Anders Borg har redan fått handskas med en bostadsbubbla. Svenska dotterbolag i Estland,Lettland och Litauen råkade ut för det under baltkrisen och de svenska bankerna höll på att gå under. Han verkar idag vara livrädd att själv orsaka att bostadspriserna i Sverige skall brista så i stället för att då agera kraftfullt för att stoppa en bubbla att uppkomma så har Anders Borg tittat på riskvikterna.

Riskvikterna är den risk som en viss typ av lån har för en bank och talar om hur mycket lån de får ha av en viss typ givet sitt egna kapital och förmågan att då kunna klara kapitalförluster om en bubbla går sönder. Höjda riskvikter gör att bankerna måste ha mer eget kapital för att få ge ut lån till bostäder. Nackdelen med att ändra riksvikterna är att de påverkar inte privatpersoners ekonomi direkt och därmed inte deras beteende att satsa mer och mer pengar på bostadsmarknaden. Höjda riskvikter gör bara bankerna mera motståndskraftiga mot när bubblor brister – de stoppar inte bubblor att uppkomma.

Dock känns idag en krasch på bostadsmarknaden långt borta. Med en uppgång på 11% de senaste året så vore det idag med helt rätt att bromsa uppgången genom att då införa riksbankschefen Stefan Ingves och min favoritåtgärd. Amorteringskrav.

Fördelar med amorteringskrav:
– minskar lånens storlek
– minskar framtida räntekostnader för låntagarna/bostadsägarna
– skapar mindre kreditförluster hos bankerna vid prisfall då större andel ägs av bostadsägaren som får ta smällen själv.
– minskar avdragen för räntor så statens inkomster ökar
– minskar risken för bostadsbubblor
– skapar större prisstabilitet på bostadsmarknaden (mindre rörelser upp och ner)
– gör bankerna mycket mindre känsliga för prisfall på bostadsmarknaden
– tvingar fram mera konkurrens mellan bankerna för att få de nya lånekunderna
– bättre villkor för lånekunderna
– minskar totala lånebehovet på bostadsmarknaden
– frigör kapital som bankerna kan låna ut till företagen
– företagen kan få mer kapital som de kan skapa fler jobb med
– riksbanken kan sänka räntan (behöver inte bekymra sig för bostadsbubbla)
– kronan sänks vilket gynnar exportföretagen
– skapar jobb genom att det gynnar både nyföretagande och exportföretag
– fler i jobb ökar statens intäkter
– på lång sikt så ökar tillväxten

Det finns även nackdelar:
– höjer man amorteringskraven för mycket så kan priserna på bostäder gå ner och skapa ekonomisk kris.
– man sänker kortsiktigt tillväxten

Så en litet amorteringskrav kan både skapa jobb och förhindra bostadsbubblor och att banker går omkull samt ger mer intäkter till staten. Vad finns det inte att gilla ? Det hela handlar om att införa amorteringskrav på den nivå som faktisk bostadsmarknaden kan klara av utan att då skapa en stor nergång. Men med en bostadsrättsmarknad som ökar i pris med 11% per år så finns det marginaler att tillgå. Speciellt då amorteringskrav kompenseras av sänkta räntor.

Penningpolitik och finanspolitik hör ihop. För att kunna driva en effektiv penningpolitik behövs en fungerande finanspolitik. När inte en fungerande finanspolitik finns så har penningpolitiken bara ett sak att göra – försöka kompensera för den bristande finanspolitiken – även om penningpolitiken är ett trubbigt vapen för att göra detta.

Så problemet för Peter Wolodarski är frågan som han inte ställer; om det finns så många fördelar med att införa amorteringskrav – varför inför inte riksdagen det ? Varför inför inte finansminister Anders Borg det ? Varför agerar inte finansministern och gör det som så många anser behöver göras ? Riksbankschefen Stefan Ingves är inte ensam att kräva en amorteringskultur. Det är det många andra som gör.

Tills dess politikerna i riksdagen tar sitt förnuft tillfånga och för en fungerande finanspolitik så tvingas penningpolitiken kompensera för regeringens inaktivitet – för det är det uppdrag som riksdagen givit riksbanken. Riksbanken är sveriges sista livlina då politikerna gör fel.

PS Piratpartiet vill ha amorteringskrav.


Äntligen: Ingves kräver amorteringar på bolån

För er som följer min blogg så har jag under lång tid förordat amorteringkrav som en viktig lösning för att stoppa en överhettning på bostadsmarknaden. Därför är det kul att se att äntligen tar Stefan Ingves bladet från munnen och kräver amorteringar på bolån .

Han har ännu inte krävt att man inför ett lånetak på 25%-enheter som jag vill nivån skall ligga på men han säger rent ut att bankernas krav på att amortering bara skall gälla för att få folk ner till en utlåning till 75% – som gäller idag – självklart bör ändras så amorteringen gäller hela lånet. Själv tycket jag det är självklart: tar man ett lån så skall man inte bara betala tillbaka det till 25% – man skall självklart betala av hela lånet. Amortering tills inget lån återstår är enligt mig – och numera officiellt även Stefan Ingves – det enda rätta.

Att Stefan Ingves velat införa detta för länge sedan är något man delvis kunnat höra från honom men då ingen politiker i ledande ställning vågat gå ut med frågan så har han själv tvingats till det.

kravet på fullständing amortering av lån är något som funnits sedan urgamla tider i Sverige och kan då inte sägas bättre än hur Göran Persons moder brukade säga ”Den som är skatt i skuld är inte fri”. Detta är då en omskrivning av Shakespears verk Hamlet
”Ge inga lån, och låna aldrig själv, ty snabbt förfaller både lån och vänskap..” Så tankegångarna har gamla anor.

Men som det brukar sägas – de som inte förstår historien kommer återupprepa misstagen. Låt oss sluta med det och dra lärdom av den gamla kunskapen och se till att folk faktiskt betalar av sina skulder.

Vad händer om vi inte inför amorteringskrav ? Låt mig citera vad någon en 1800-tals tänkare sade om skulder och hur dessa kommer förändra samhället:marx

”Owners of capital will stimulate the working class to buy more and more of expensive goods, houses and technology, pushing them to take more and more expensive credits, until their debt becomes unbearable.

The unpaid debt will lead to bankruptcy of banks, which will have to be nationalised and the State will have to take the road which will eventually lead to Communism.”

Karl Marx – Das Kapital 1867

Kul att se att Socialdemokraterna är med på tåget och även de vill ha amorteringskrav på lån. De ser att riksbankens ovilja att sänka räntan drabbar jobben.


Dålig fart i svensk tillväxt

Tog tidigare upp att vi är på väg in i en lågkonjunktur och rapporterat om att en del industrier tänker sig extra dagars produktionsstopp vid jul och nyår för att slippa producera till sitt lager. Nu visar Konjunkturinstitutets månadsbarometer som mäter både företagens och hushållens ekonomiska temperatur att vi går mot kallare tider med en nergång från 92.7 till 86. Det är klen utveckling för svensk tillväxt – DN.SE. Minskad orderingång och personalnedskärningar är tydliga tecken på en annalkande lågkonjunktur.

I USA så blev det inget rekord under deras traditionella Black Friday som startar julhandeln i USA. Här i sverige ligger Svensk Handels framtidsindikation på sitt lägsta nivå på länge. Där tror man inte på avskedande men att handlare kommer minska antalet timmar de timanställda får jobba i stället.

Läget för svensk ekonomi är allvarligt. Läger är i stil med hur det var under IT-bubblan. Enligt OECD så räknar de med nergång i världsekonomin nästa år. Det avspeglar sig i att den svenska exporten sjönk med 7% under tredje kvartalet 2012. Sverige är ett land med ett stort beroende av vår export och när den går dåligt då går även hela svenska ekonomin dåligt.

PS Dessutom är det kul att se att Anders Borg nu börjar tala om att införa amorteringskrav på lån vid Nordic Bank Summit. En fråga jag själv länge drivit och försökt få Piratpartiet att driva


Sverige på väg in i en lånekris ?

Svenskar lånar mer och mer. Faktum är att Sverige ökade sina lån mest i hela Europa de senaste 10 åren. Från 2001 har de svenska bostadslånen ökat med 10% per år och har lån på en och en halv gånger årsinkomsten.

Detta kan inte fortsätta. Vi kan inte hålla på och kraftigt öka våra bolån utan att det kommer leda till stor kris när det kommer en större lågkonkjunktur. Med tanke på situationen inom Euro-länderna så är en sannolikhet för en större lågkonjunktur relativ hög. Normalt brukar man inom ett valutaområde har väldigt liknande räntenivåer men både Italien och spanien ligger numera dåligt till med räntor över 7 % – långt över de stabila euroländernas räntor.

Krisen i Grekland är inte alls över utan det landet kommer under säkert ett årtionde eller till och med mera behöva föra en restriktiv ekonomiskt politik för att återhämta sig och nå en någon så när bra ekonomi. Klarar inte Italien eller Spanien av sina problem genom att snabbt införa en krisekonomi och ser över sina finansiella situation så kommer de länderna att inte klara av sina förehavanden och då hamnar Euro i en verklig kris. Att fixa greklandsproblemet är ingenting mot de problem som Italien och Spanien kan leda till om dessa länderna inte snabbt får en uppresning av sin ekonomi.

Italien har fått en ny regering så förhoppningsvis så kan denna fixa Italien men det är inte alls säkert. I Spanien är det nu val på gång och det verkar leda till ny regering där. Vi får se hur den väljer och tampas med de ekonomiska problemen.

För att klara av dessa kriser så vill nu Merkel att man skriver om EU-fördraget och i praktiken skapar Europas Förenta stater. Målet är att alla länderna skall få sina budgetar och finansiella politik ställd under förmyndarskap av EU som då kommer säga ”aja baja den där skatteändringen får ni inte göra för då går det dåligt för landet”. Alla skatteändringar gällande skattesatser, avdrag men även vårt trygghetssystem med försäkringar och bidrag kan då få nej när EUs kontrollanter kommer och bestämmer över EU ländernas ekonomi. Sverige kommer få ge upp sin integritet och sin självständighet gällande den finansiella politiken och byråkrater i EU kommer få slutbestämmandet om vilken ekonomisk politik Sverige får föra.

I Sverige är landstingen och kommunerna helt självständiga i att fatta beslut om sin budget. Det finns styrning från staten men regeringen har idag ingen rätt att gå in i en landstings eller kommuns budget och säga – aja baja så får ni inte göra. Faktum är att inte ens landstingen och kommunerna i Sverige är så hårt styrda ekonomiskt som EU nu vill att Sverige och de övriga EU-länderna skall bli. I praktiken skapar därmed ett Europas Förenta Stater även om det då till namnet inte kommer heta så.

Krisen i EU är allvarlig. Annars hade inte Merkel föreslagit sådan stor inskränkningar av de enskilda ländernas integritet gällande finansiella frågor. Krisen kommer leda till sämre ekonomi i EU då länderna i kris måste dra åt både svångrem och hängslen för att överleva.

Även stabila Euro-länder har sett ökande marknadsräntor och sänkta aktiekurser. En viktig faktor är att de krisande euro-länderna kommer att medföra domino effekter om de ställer in betalningarna för det påverka alla deras handelsländer kraftigt negativt. Frankrike är t.ex. en stor nettoexportören till Grekland. Men även för att länderna genom sina lån till Eurons krisfond EFSF faktiskt själva försämrat sin ekonomiska situation. Faller euron så kommer EFSF förmodligen falla den med och då ser det risigt ut för dessa länderna att få tillbaka de mångmiljardbistånd de puffat in för att hjälpa de krisande euro-länderna.

För Sverige så kan en sådan ekonomisk kris leda till stora problem att få låna pengar. Hela vårt samhälle, där en stor del av värdetillväxten består av ökade huspriser, kommer då rämna och många människor med 100% belåning och inga amorteringar kommer bo i bostadsrätter där värdet ligger under det de lånat och utan möjlighet att sälja lägenheten utan förlust. Då de ofta inte har några marginaler så kommer de efter försäljningen fortfarande stå med en lån de inte kan betala och kommer ha dålig ekonomi för lång tid i framtiden.

Sverige kan då få en allvarlig lånekris. För att stoppa det behövs åtgärder som dels ökar bankernas möjlighet att klara av kreditförluster men även system som gör att folk betalar en större andel av sina husköp med egna pengar och tar lån de amorterar ner så att de klarar av även om bostadspriserna går ner 10-20% från dagens nivåer utan att gå i personlig konkurs.