IPRED: Ephone i EU-domstolen

domstolHar skrivit en del om fallet Ephone. Hur de efter att blivit fällda i Solna tingsrätt fick rätt i hovrätten och om hur det överklagades och det fick prövningstillstånd i högsta domstolen och sedan skickades vidare till EU-domstolen av högsta domstolen. Ovanligt snabbt så kommer nu Ipred-fallet upp i EU-domstolen.

Frågeställningen gäller två delar – dels IPRED relativt datalagringsdirektivet och dels frågan om denna tolkning gäller sverige trots att vi då inte infört direktivet i svensk lagstiftning givet att vi egentligen skulle ha infört det om vi följt EUs regler. Tyvärr så blev införandet försenat genom att alliancen vågade inte lägga fram lagförslaget innan valet 2010 trots att det var klart redan 2009. Regeringen höll på förslaget i 18 månader innan det lades fram till riksdagen.

Till senare delen finns det prejudik och då skulle även första delen gälla – men man vet aldrig riktigt med EU-domstolen. Den har valt att prioritera detta fallet – för det har nu kommit upp till behandling ovanligt fort. Det kan tyda på att det finns någon sorts politiska agenda bakomliggande det hela.

Här finns två intressanta saker att nämna. Dels har EU-domstolen varit duktig på att föra EU tanken framåt i sina domslut och har dömt på ett sätt som för EU närmare ett europas förenta stater. Men dels har även EU-domstolen dömt rätt hårt till förmån till enskilda personer personliga integritet – tänker då främst på paparazzi-fallet gällande en princessa från monaco och fotografier av henne i privata situationer – trodde hon.

Så frågan är hur EU-domstolen dömer. Jag tror att det kan gå vilket håll som helst. Själv skulle jag helst se att man dels dömer att datalagringsdirektivet fördelar gäller även om Sverige inte infört det för alliansen skjutit på det och dels för att det då innebär ett stort stöd för enskildas privata och personliga sfär och utomståendes rätt att göra intrång i den.


KU: Riksdagen och EUs subsidaritetsprincip

Konstitutionsutskottets(KU) granskning av riksdagens arbete med EU direktiv och deras behandling av subsidaritetsprincipen – principen att beslut i EU skall tas på lägsta tänkbara nivå där besluten berörs. Där framkommer att riksdagens behandling av EU-frågorna har man aldrig ifrågasatt några direktiv med anledning av subsidaritetsprincipen.

När Sverige gick med i EU så var det många politiker som som framhöll subsidaritetsprincipen men nu när vi är medlem i EU så verkar riksdagen helt glömma bort att prova nya lagar mot den. Varför är det så ? Är det för att riksdagen gillar inte subsidaritetsprincipen ? Eller är det för att endast EU-positiva politiker får vara med och behandla EU-direktiven ?

KU har konstaterat att många av EU-direktiven saknar eller har bristfälliga motiveringar men att trots det har riksdagen inte fullgjort sina skyldigheter att kontakta EU-kommissionen och bett om förklaringar eller kontaktat andra parlament inom EU för att höra deras åsikter i frågorna. KU kritik av riksdagens behandling av EU-direktiv måste anses vara kraftig då de på detta sätt slår ner på det arbete riksdagen gör gällande EU-direktiv.