Isländskt förslag till statligt utlåningstak

Betalmedel skapas i ett land då lån sker. Det kan vara alltifrån att ett företag levererar varor på 30 dagars betalning till ett annat företag till att någon går till banken och tar ett lån. Det sker även när en fader lånar sin son 1000 kr för att köpa någonting eller när någon köper en TV på avbetalning och butiken säljer skulden vidare till ett factoringföretag. Mängden betalmedel i samhället ökar då.

Sverige riksbank styr idag hur stor penningmängden är i Sverige. Riksbanken ställer krav på banker och andra finansbolag i hur de lånar ut pengar för att styra tillgången men främst styr man efterfrågan. Genom att ändra styrräntan påverkas efterfrågan då det påverkar hur mycket företag och privatpersoner har råd att låna.

Är räntan för låg och det skapas för mycket lån blir det för mycket investeringar i olönsamma projekt. Då kan man få en situation som i Grekland där man överbelånar och satsar pengarna på projekt som inte är lönsamma och vilket kan leda till statsbankrupt i värsta fall.

Är räntan för hög så finns för lite pengar i omlopp (austerity). Det skapar stagnation vilket leder till en period av låg tillväxt och lågt jobbskapande. Man hamnar i en situation där nya företag får svårt att bildas och växa då de inte får krediter. Det hämmar innovationen och skapar ett konservativt långsamt växande samhälle som inte kan utnyttja den nya teknik som forskas fram då pengar för att utveckla företagen som driver utvecklingen framåt inte finns tillgänglig.

Hamnar man först i kris och väljer austerity (som detta kallas när man har för lite pengar i omlopp) så får man en lång och besvärlig kris (vilket är vad t.ex. grekland råkat ut för idag). Detta är vad som hände efter börschkraschen på 1920-talet. I Europa så löstes den krisen först egentligen då andra världskriget fick länderna att ställa om sina industrier till en krigsindustri. En krigsindustriekonomi är normal väldigt effektiva då medborgarna satsar väldigt lite på nöjen. Allt går ut på att vinna kriget.

I USA löste man det genom Keynesinspirerande New Deal. Staten lånade och gav de arbetslösa jobb att bygga infrastruktur för framtiden. När så andra världskriget tog slut hade man den infrastruktur som företagen behövde för att då expandera och ledda till en lång tid av bra ekonomisk tillväxt som gjorde USA till världens stormakt.

Man har länge då försökt stoppa bankernas överutlåning. Men tittar man på senaste finanskrisen så är den många som anser att en starkt bidragande orsak berodde på att man tog bort de begränsningar i bankernas regler som infördes efter börskraschen 1929 i USA (Glass Steagall-act) och man gav bankerna friare tyglar. (Piratpartiet vill inför dessa typer av regler i Sverige för att förhindra framtida krascher. )

Målen för penningpolitiken och finanspolitiken är att försöka skapa rimliga krav på bankerna. Krav så de kan klara av sina uppgifter att vara smörjmedelet som ser till att betalmedel finns där de behövs bäst. Att bankerna skapar bäst nytta genom att då låna ut till de kunder som visar på bästa möjligheten att förvalta dem. För det är svårt för en riksbank att veta vilka kunder man skall säga ja till och vilka man skall säga nej till utan den mera ingående kunskapen om kunden som banken har.

Trots det finns det de som vill införa en sådan sorts lösning där riksbanken hårt bestämmer utlåningstaket:

På Island, som i andra moderna marknadsekonomier, kontrollerar centralbanken skapandet av mynt och sedlar. Men affärsbankerna kan skapa pengar när de erbjuder lån. Centralbanken kan sedan påverka penningmängden med sina verktyg, bland annat räntan. Sigurjonssons rapport föreslår alltså att den isländska centralbanken, ägd av staten, blir ensam skapare av pengar i landet.

via Radikal isländsk plan fråntar bankerna makten över pengarna – Veckans Affärer.

Enligt kommunisterna så skall man förstatliga bankerna. Detta förslag förstatligar ”bara” utlåningen. Det kommer då finnas tre scenarier:

  1. Det kommer fungera Liten chans – riksbanken kommer ha dålig koll på hela ekonomin och kommer skapa för lite eller för mycket betalmedel.
  2. Det skapas för lite betalmedel Landet får för långsam tillväxt och företagen klagar på att de stoppas att låna och inte kan skapa jobb. Lösningen som kommer skapas pga detta är då:

    a) Det skapas ett parallellt lånesystem i någon utländsk valuta
    b) Det skapas ett parallellt lånesystem indirekt i islands valuta.

    Ett exempel på ett parallelt system idag är Bitcoins. Bitcoins har blivit betalmedlet främst för brottslingar som då vill undfly den kontroll som staterna idag har över bankväsendets betalningar.

  3. Det skapas för mycket betalmedel Det skapar inflation och lågkonjunktur och man får samma problem som tidigare kriser. (mycket troligt).

Det faktum att Island haft otaliga bankkriser och att alla kommit från överutlåning som riksbanken inte stoppat, så är risken stor att centralbanken kommer göra samma misstag igen. Problemet är att med de stoppmedel som centralbanken(islands riksbank) har idag så kan den stoppa överutlåning genom att använda sina styrmedel för att bestämma hur mycket som lånas ut i landet. Men dessa har inte utnyttjas. Man har varit för rädd att använda sin makt för att stoppa överutlåning.

Centralbanken har vid tidigare finanskriser varit inför samma situation. Man har haft möjlighet att stoppa bankernas utlåning men har inte gjort det och låtit situationen gå överstyr. Delvis så var det i senaste krisen kriminella element som påverkade men även där så måste island se till att man har de rätta finansiella övervakningen för att säkerställa att dessa element inte får bestämma över bankerna och att man har tillräcklig kontroll av bankerna verksamhet att de inte överutlånar.

Det faktum att då centralbanken skapar pengarna själv eller låter bankerna bestämma utlåningstakten förändrar inget. Har den tidigare varit nöjd med den stora ökningen av betalmedlen så kommer den förmodligen göra om samma misstag igen och låta de växa för fort.

Det finns i varje riksbanks arsenal en mängd instrument för att påverka bankernas utlåning redan idag. Ett sätt är vilka krav man har på bankerna gällande de egna kapitalet så att de har tillräckligt risk för sin utlåning. Ett annat är via styrräntorna förändra räntenivåerna i landet och stoppa att överhettning sker.

Så det gör egentligen detsamma vilka styrmedel som finns för att begränsa mängden betalmedel – det krävs att man har en riksbank som törs använda dem för att stoppa att överutlåning sker. Det krävs ochså att en del av dessa är automatiska så de fungerar som en sorts broms för att förhindra för stor utlåning. Automatiska bromsar har fördelen att de då inte kräver en aktiv handlings av någon – en handlings om då kan kritiseras. Riksbanker befolkas vanligen av banktjänstemän som inte vågar ta de krafttag som behövs för att stoppa överutlåningen. Det behövs därför automatiska bromsar på utlåningen som automatisk slår till och skapar begränsning i utlåningstakten om den går för fort.

Typexempel på bromsar för att förhindra överutlåning är då t.ex. amorteringskrav. Det gör att man ställer högre krav på att den som lånar att betalar tillbaka sitt lån. Det kräver att man får mer betalmedel in än förutan amorteringskrav.

Amorteringskrav är åtstramande och sätter även då en begränsning i hur mycket man klarar av att låna. Samt ser även till att då lånen samlade återbetalningstid i samhället inte är större än de som amorteringskraven sker. I Sverige är t.ex. återbetalningstiden längre än vad folk lever. Skall man ta lån bör nog man ha ett system där man kan betala tillbaka dem då man inte längre är anställd och får lön.

I Sverige sker t.ex. en kraftig ökning av utlåningen till privatpersoner och en stor andel är bostadslån. De investerar dem sedan i bostadsrätter eller aktier – som både idag befinner sig i bubbelvarning. Många anser dem vara övervärderade. Samtidigt som företagen klagar på att de inte får några lån.

Felallokering av resuser skulle jag vilja säga. Jag skulle vilja se följande åtgärder:

  1. Inför raka amorteringskrav (säg först 1% och höj till 2% när vi nått en stabil högkonjunktur) och dra in pengarna från de som överbelånar sina bostadsrätter och satsar pengarna på spekulation i aktier.
  2. Kräv av finansinspektionen att de ser över bankernas utlåning till företagen så de är rimliga.
  3. Kräv av bankerna att företagen kan få lån som gör att de kan expandera och skapa jobb.
  4. Kräv mindre risk för bankernas utlåning genom att då kräva högre kapitalkrav på bankerna så de har rimliga risknivåer för sin utlåning
  5. Skilj på affärsbanker och sparbanker så sparbanker inte får utsätta spararnas pengar för spekulation (motsvarande Glass Steagall-act)

Amorteringskrav och rimligare riskbedömning av utlåningen är två enkla automatiska bromsregler som skapar lägre risknivå för överutlåning utan att då någon person behöver ta beslut i frågan. Genom att från början sätta rimliga nivåer som då måste följas så kan man skapa ett mycket säkrare banksystem.

Det lösningförslag som utmålas på Island är ett förslag där tjänstemän måste ta ansvar och beslut om hur mycket mer pengar som skall skapas i samhället. Risken finns att tjänstemännen kommer inte våga säga nej och kommer att skapa en överutlåning igen. Med mina lösningsförslag med automatisk bromsas så slipper man sådana problem. Skapa ett system med rimliga villkor och låt sedan marknaden sköta utlåningen är mitt förslag.


Sverige har inte längre lågkonjunktur BNP +2.1 för 2014

Tack vare ett starkt fjärde kvartal – det var 2.7% bättre än fjärde kvartalet 2013 – så har Sverige inte längre lågkonjunktur. För första gången på många år så har Sverige en tillväxt som är över 2.0% och vi har därmed inte längre lågkonjunktur. Tillväxt under 2.0% får räknas som lågkonjunktur.

Trots ett turbulent slut på året i politiken med nästan regeringskris och hot om nyval så gick folk och handlade.

BNP ökade med 2,1 procent jämfört med år 2013.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,4 procent.

via Nationalräkenskaper, 4:e kvartalet 2014 – Statistiska centralbyrån.

Det var hushållen som återigen var de som drog upp den svenska konjunkturen under året. Men det var faktiskt en annan del som var ännu starkare sista kvartalet.

Exporten ökade med 3.3% och industrin ökade produktiviteten med 2.3%. Dock var det främst tjänsteindustrin som visade framfötterna och det var endast under fjärde kvartelet som tillverkningindustrin ökade i Sverige.

Så slutet av året fick se en förbättring av den svenska konjunkturen. Delvis genom den svagare svenska kronan som hjälpte den svenska exporten.

Även arbetsmarknaden gick bra under 2014 med 1.5% fler arbetade timmar och sysselsättningsökning med 1.4%.

Statistiken för januari är fortsatt positiv med ett handelsnetto på 3.5% (2014 3.8%) .

Nu är dock svensk ekonomi fortfarande i ett problematiskt läge. Med en negativ styrränta på -0.1% så har riksbanken färre kvarvarande metoder för att då hålla den svenska konjunkturen flytande. Så frågan är om tillväxten kan upprätthållas under året eller inte. Det får tiden visa.


Posted in Ekonomi | Tagged | Kommentarer inaktiverade för Sverige har inte längre lågkonjunktur BNP +2.1 för 2014

Stopp för vinster i välfärden

Starta en skola. Ge inte bolaget som startar skolan tillräckligt med kapital för verksamheten. Låna ut resten av pengarna så de kan driva verksamheten till en låneränta som är högre än vad som är normalt – men inte tillräckligt hög för att då underkännas som oskälig.

Räntan på kapitalet blir då högre än vad man kan få avkastning på annat håll. Man får en räntesnurra. Där man själv kan låna kapitalet billigare i bank och sedan låna ut det till sitt skolbolag. Om man då ser till att riskkapitalbolaget är beläget i ett land med låna skatter på ränteinkomster så kan man göra om det hela till en fin inkomst. Det blir en sk räntesnurra.

Nu har dock skatterättsnämnden underkänt avdraget på lånet:

Nämnden anser att det förfarande som har föregått lånet har medfört en väsentlig skatteförmån. Enligt nämnden måste denna skatteförmån anses ha utgjort det huvudsakliga skälet till skuldförhållandets uppkomst.

via Oenig Skatterättsnämnd säger nej till ränteavdrag vid koncerninternt lån | Dagens Juridik.

För er som minst höstens val och Vänsterns fråga om att stoppa vinsterna i välfärden. Ser ut som skatterättsnämnden stoppat vinsterna i välfärden.


FI skärper lånekrav

Finansinspektionens Stabiliseringsråd har haft möte idag och har då kommit med krav på amorteringar. Dock är de rätt enkla och ligger på ungefär samma nivå som då Bankföreningen kom med nyligen.

Först ska lånen amorteras med minst 2 procent varje år ner till 70 procents belåningsgrad. Efter det ska minst 1 procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad.

via FI skärper lånekrav – Nyheter | SVT.se.

Man vågar inte att kräva att alla amorterar utan låter folk som har 50% belåning ha lån utan amortering. Det finns en stor rädsla att amorteringskrav skall leda till att folk minskar sin konsumtion och därmed skapar en sämre ekonomin.

Genom att kraven skall gälla först från och med nästa år så skapar det en situation där folk kommer rusa för att hinna köpa nya bostäder innan årsskiftet får att då inte tvingas till dessa regler. Förmodligen innebär det att då bostadspriserna fortsätter att gå upp kraftigt – i alla fall fram till årsskiftet.

Nej om jag hade bestämt så hade jag krävt 1% amortering för alla lån även för de som är belånande bara till 50%. Just nu så har man regler som bara gynnar bankerna. Regler som bara är till för att förhindra att banker går omkull och verkar inte bry sig om att bostadsmarknaden går upp till bubbelnivåer och att alla dessa lån skapar ett samhälle där riksbanken får svårt att höja räntorna utan att de då verkar negativt på tillväxten genom högre räntenivåer för alla bostadsägare.

PS Ingves håller med och anser att amorteringskraven räcker inte.


Deflation under maj månad

Inflationstakten var minus 0,2 procent i maj, vilket var en nedgång sedan april då den var oförändrad. Från april 2014 till maj 2014 steg KPI med 0,1 procent. Under motsvarande period förra året steg KPI med 0,2 procent. Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,4 procent i maj.

via Konsumentprisindex (KPI) för maj 2014 – Statistiska centralbyrån.

Det värsta är då kanske inte att inflationstakten är negativ. Utan det är att folks färväntningar om framtida inflation sakta håller på att urholkas och ingen tror längre på riksbankens inflationsmål.

Skillnaden mellan KPI och KPIf är om man räknar med räntan eller ej. När riksbanken sänker räntan så påverkas inflationen och KPIf är då KPI där man räknat bort den påverkan riksbanken har på inflationen. Det gör att KPIf normalt är högre än KPI i en lågkonjunktur och lägre än KPI i en högkonjunktur. KPIf visar på inflationen i samhälle och tar hänsyn till att riksbanken med sina ränteändringar påverkar inflationstakten direkt.

Lösningen på det hela är – som jag påtalat tidigare – Piratpartiets politik om att då införa amorteringskrav för att förhindra en bostadsbubbla så riksbanken helt och hållet kan prioritera inflationen och inte måste skydda sverige mot bristande bubblor.

För det krävs en ny regering – en regeringen där Piratpartiet sitter med och pushar för en korrekt ekonomisk politik.


Konsumentprisindex april 2014: 0.0%

Inflationen går nu åt rätt håll. Från att ha varit i deflation så ökade den under april och vi fick en nollinflation:

Inflationstakten var 0,0 procent i april, vilket är en uppgång sedan mars då den var minus 0,6 procent. Från mars 2014 till april 2014 ökade KPI med i genomsnitt 0,4 procent. Under motsvarande period förra året sjönk KPI med 0,2 procent. Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,5 procent i april.

via Konsumentprisindex (KPI) för april 2014 – Statistiska centralbyrån.

Detta är mycket skönt för det betyder att deflationen inte får fäste i Sverige. Men samtidigt så betyder det inte att det är speciellt bra för Sverige.

Ukrainakrisen med påbörjande handelskrig med Ryssland kan skada en europeisk ekonomi och därmed även den svenska ekonomin.

KPIF som är den faktor Riksbanken tittar på mest – eftersom den då är KPI utan den påverkar som banken själv gör på ekonomin genom sina ränteändringar – på ligger på 0.5% vilket är en bra bit från de 2.0% som bankens mål ligger på. Detta innebär att chansen för en sänkning av räntan i juli minskar eftersom man är närmare målet.

Vi får se hur resten av ekonomin rör sig fram till dess och inflationsrapporterna för maj/juni blir avgörande hur riksbanken gör. Dock tror vice riksbankschefen Ekholm att det förmodligen behövs en sänkning i juli.


Posted in Ekonomi, Politik | Tagged | Kommentarer inaktiverade för Konsumentprisindex april 2014: 0.0%

Inflation på -0.6% Sverige har deflation!

Svenska inflationen har under ett antal månader legat under 0% men med dagens besked så kan vi verkligen säga att Sverige har deflation:

Inflationstakten var minus 0,6 procent i mars, vilket är en nedgång från februari då den var minus 0,2 procent. Från februari 2014 till mars 2014 var konsumentpriserna i genomsnitt oförändrade. Under motsvarande period förra året var månadsförändringen 0,4 procent. Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,0 procent i mars.

via Konsumentprisindex (KPI) för mars 2014 – Statistiska centralbyrån.

Så vad bör sverige göra nu ?

Sänk räntan och få fart på svensk ekonomi. Magdalena Andersson(S) och Anders Borg(m) sitter i stället och slåss på bästa sändningstid om vem som sparar mest.

Det är inte rätta vägen att gå. Japanska sjukan here we come! Det är som de två vill döda Sverige näringsliv och få bort alla riktiga jobb från Sverige.

Det är nu det är dags och satsa på att uppgradera vår infrastruktur med förbättrade järnvägar och vägar samt bygga bostäder i de städer där bostadsbrist råder.

PS I vårt grannland Norge är KPI 2.0%.


Utbudet av bostäder minskar i Västmanland och resten av Sverige

Utbudet på småhus minskar:

Vad gäller småhus finns den största minskningen av utbudet i  Västmanlands län med 22 procent. Kronobergs län visar på en ökning med 6 procent, men annars pekar i stort sett alla siffror nedåt.

via Utbudet av bostäder minskar – DN.SE.

Utbudet i Sverige på bostäder har sjunkit med 12.9%/8.6% för småhus/lägenheter. Artikeln gör gällande att det då kan bero på att bostäderna fortare säljs och därför minskar antalet som ligger ute till försäljning.

Samtidigt stiger priserna enligt Valueguard. Priserna på bostadsrättslägenheter har i Stockholm stigit med 13.4% på ett år. Man kan jämföra det med att inflationen för februari ligger på -0.2% på årsbasis.

Allt tyder på att detta kommer då innebär en fortsatt stark uppgång för bostadsmarknaden. Folk som säljer kommer känna sig rika och de som köper betalar knappt någon ränta så de känner inte av kostnaden för den bostad de köpt.

Klassiskt scenario för en husbubbla.


Lånekarusellen fortsätter

Bostäderna ökar i pris. FOlk lånar mer för att ha råd att köpa en bostad. Priserna fortsätter och pressas uppåt:

Det här beror på stigande bostadspriser. Men hur länge kan priserna fortsätta att stiga? Och ska man vara rädd för en bostadsbubbla med samma förödande konsekvenser som den i USA 2008? Ja, det har både internationella valutafonden IMF och de två världsberömda ekonomerna Nouriel Roubini och Paul Krugman varnat för.

via Svenskarna har lånat ännu mer till sina bostäder – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio.

Låt oss slippa detta bubbleri. Låt oss slippa att falla av karusellen och slå oss hårt. Dags att införa pyspunka.

Annars blir det dåliga tider. Under lång tid. Vi är egentligen idag värre ute än Grekland var då det fick problem. Enda bra är att tillräckligt många har jobb så det är inget problem – dock bubblan fortsätter att växa.


Debatt: FRA-lagen – ett hinder för etablering av datacenter

Skrivit debattartikel i norrlands största dagstidning NSD (Norrländska Socialdemokraten) om hur FRA-lagen gör att företag inte vågar investera i datacenter i Sverige. NSD finns i Luleå där för några år sedan Facebook etablerade ett datacenter.

Genom avslöjandet om att USA:s säkerhetstjänst NSA övervakar många tjänster på internet så är det många som vill ha NSA-säkra datacenter. Datacenter där man vet att data är säkra och inte läses av utländska säkerhetstjänster.

via FRA-lagen – ett hinder för etablering av datacenter –.

Den publicerades redan 25 november dvs den skrevs innan Uppdrag gransknings avslöjanden och jag fick hjälp av Nathalie Ylitalo att få in artikeln lokalt.

När det gäller uppdrag gransknings avslöjanden om FRA så har det skrivits mycket om det bl.a.:

Anna Troberg i Aftonbladet:

En lång rad allianspolitiker med försvarsminister Karin Enström (M) i spetsen har sagt att man förutsätter att FRA följer lagen. Allan Widman (FP) som sitter i Försvarsutskottet säger sig vara bekymrad, men litar på att FRA talar sanning. Varför denna tillit? Statens kontrollorgan för underrättelseverksamhet (SIUN) gång på gång prickat FRA för att de visat en förbluffande arrogans inför den lag de har att följa.<

via FRA:s arrogans inför lagen är förbluffande | Debatt | Aftonbladet.

HAX på sin blogg:

FRA bistår alltså sina amerikanska kollegor med att utföra dataintrång. Det är en rätt tung anklagelse. Om det sker mot andra länder kan det under vissa förutsättningar uppfattas som en krigshandling. Och om det sker mot företag eller privatpersoner, då är det helt enkelt brottsligt.

via Henrik-Alexandersson.se: Nya frågetecken kring FRA, NSA och regeringen.

Christian Engstrtröm i ett PM från Piratpartiet:

-Det var inte så länge sedan EU-kommissionär Cecilia Malmström tvingade Sverige att betala böter i mångmiljonklassen för att vi inte gjort direktivet till svensk lag så snabbt som kommissionen ville. Därför är beskedet från EU-domstolens generaladvokat pinsamt för henne, säger Christian Engström (PP).

via EU-domstolen riktar hård kritik mot datalagringsdirektivet – Piratpartiet.

PS Gustav Nipe, Ung Pirats förbundsordförande, har idag anmält FRA till polisen:

På vems uppdrag agerar egentligen FRA? Det ser ut som att Sverige fungerar som en bricka i en större geopolitiskt maktkamp, där vi helt har förkastat neutralitetsprincipen och ställt oss på USA:s sida.

via "Därför polisanmäler vi FRA".