När regeringen kom med sin plan att bygga ut kärnkraften och ersätta de gamla kärnkraftverken så sade man att det skulle byggas ut på de existerande platserna där kärnkraftverk redan ligger. Men nätverken som skall frakta energin från dessa kärnkraftverk finns inte idag. Kärnkraftverken klarar inte en utbyggnad.

För att kunna bygga nya större kärnkraftverk och ersätta dagens kärnkraftverk – som var planen i regeringens lösning – så behöver man även satsa stora pengar på att även bygga ut kraftnätet så att de klarar av den högre kraftproduktionen. De ledningar som finns är helt enkelt inte dimensionerade för ökad elkraftproduktion. Det kommer krävas mångmiljardinvesteringar i kraftnät för att genomföra regeringens planer.

Endast i Ringhals så finns det kapacitet att bygga ut nätverket. Så i Ringhals skulle det kunna gå att byta ut de existerande kraftverket mot större kärnkraftverk. I Oskarshamn finns geografiska hinder för att bygga fler nät så där är det i praktiken omöjligt att bygga nya nät och därmed så går det där inte att utöka produktionen även om man vill.

I Forsmark så håller man på att bygga om kärnkraftverken och de effekthöjningar man då kommer göra har visat sig svåra att kunna bygga nät för. Så även där kommer det vara svårt att öka effekten.
Detta betyder att kostnaden att ersätta dagens kärnkraftverk med ny kärnkraft kommer att öka då det även innebär stora investeringar i elnäten.

För att få ekonomi i kärnkraften så går ritningarna mot att bygga större och större kärnkraftverk. Moderna kärnkraftverk är ca 3 ggr så stora som äldre som t.ex. Oskarshamn 1 (O1). O1 är Sverige äldsta och det kärnkraftverk som kommer behöver ersättas först. Men det finns idag inga elnät som gör det möjligt att bygga ersättningskärnkraftverk på den platsen. Med de geografiska problemen så kan vi anta att när väl beslut tas om att att O1 skall läggs ner så kommer inget ersättningskraftverk byggas på oskarshamn. Ett alternativ vore att iofs bygga ett nytt kärnkraftverk som då ersätter både Oskarshamn 1 och 2.

Just nu pågår en uppgraderingar av vattenkraften då många svenska vattenkraftverk börjat bli gamla och behöver moderniseras. Detta kommer även innebär högre maxproduktion och därmed större möjligheter för vattenkraften att ersätta kärnkraften. Samtidigt så slår vindkraften rekord i energiproduktion hela tiden.

Just nu har vi i Sverige inga problem med kraftförsörjningen. Går bara kärnkraftverken så kommer vi de närmaste åren inte har några problem med kraftförsörjningen och kommer ha överskott i kraftproduktionen.

Nu sker det även andra saker – energiminister Hatt har lovat ännu en utredning som skall titta på nettodebitering av el så att hushåll som producerar el skall kunna byta den mot el under andra tidpunkter utan att det innebär stora krav på skatter från skatteverket. Till det kommer att man även infört timdebitering av el så att de som förbrukar stora mängder el – t.ex. eluppvärmda hus har möjlighet att få ett bättre grepp på sin elkostnader och förskjuta elanvändningen från dagtid till nattetid då elpriserna är lägre.

Ingen av dessa nya åtgärder kommer innebära någon större elproduktion men det kan hjälpa till att folk sparar el riktigt kalla vinterdagar vilket kan hjälpa till att minska topp-belastningen på det svenska elnätet.

För bygga ny kraft tar lång tid. Många kraftverk tar ett decennium att bygga med alla tillstånd och överklagande i domstolar som ofta hör till dagens byggande av nya kraftverk.

Att bygga nät tar det med lång tid. Sydvästlänken beslutades om 2008 och förväntas vara klar med första etappen 2015 och med tredje och sista biten tidigast 2019.

Så Sverige kan klara av att ställa av ett av våra äldsta och mindre kärnkraftverk utan att det egentligen kommer ha någon större påverkan på elpriset. Men frågan är: hur skall vi ersätta resten av våra kärnkraft runt 2030 när många av dagens kraftverk måste börjas läggas ner pga de går för ålderstrecket ? Med långa ledtider för att bygga nät och kraftverk så är det frågor som behöver vara besvarade innan 2020.