IPRED får inte använda sig av DLD-data

EU-domstolens Generaladvokat Jääskinen säger att data lagrade enligt datalagringsdirektivet(DLD) inte får användas för IPRED-förelägganden . IPRED förelägganden innebär att upphovsrättsrepresentanter kan få ut vem som hade en visst IP-nummer vid en given tidpunkt från en ISP.

IPRED lagen strider inte mot DLD direkt anser generaladvokaten ”Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål” för att få lämnas ut enligt IPRED.

EU domstolen kommer nu att utgå ifrån generaladvokatens råd och kommer senare med det formella domslutet. Men redan nu kan man ana att DLD kommer stoppa IPRED begäran i många fall eftersom ingen vettig ISP kommer spara data enkom för att lämna ut den i IPRED förelägganden. IPRED blir därmed en helt tandlös lag. Informationsföreläggandet i IPRED-lagen blir helt verkningslöst.

Domslutet var knappast oväntat utan att EU-domstolen skulle komma till slutsatsen att data sparade enligt DLD inte skull få delas ut enligt IPRED var inte oväntat.

Uppdaterat: Analys. Vad innebär då detta ? Ja förmodligen så innebär detta att ingen kommer användas sig av IPRED lagen för att själv göra intrångsundersökning. Dock har polisen redan fått förstärkning med en grupp som idag prioriterar kulturdelningsfrågorna så alla intrång kommer anmälas dit och polisen har rätt att få ut data från DLD. Så detta förändrar inget i sak från nuläget. Polisen kommer fortsätta jaga kulturdelare.


IPRED: Ephone i EU-domstolen

domstolHar skrivit en del om fallet Ephone. Hur de efter att blivit fällda i Solna tingsrätt fick rätt i hovrätten och om hur det överklagades och det fick prövningstillstånd i högsta domstolen och sedan skickades vidare till EU-domstolen av högsta domstolen. Ovanligt snabbt så kommer nu Ipred-fallet upp i EU-domstolen.

Frågeställningen gäller två delar – dels IPRED relativt datalagringsdirektivet och dels frågan om denna tolkning gäller sverige trots att vi då inte infört direktivet i svensk lagstiftning givet att vi egentligen skulle ha infört det om vi följt EUs regler. Tyvärr så blev införandet försenat genom att alliancen vågade inte lägga fram lagförslaget innan valet 2010 trots att det var klart redan 2009. Regeringen höll på förslaget i 18 månader innan det lades fram till riksdagen.

Till senare delen finns det prejudik och då skulle även första delen gälla – men man vet aldrig riktigt med EU-domstolen. Den har valt att prioritera detta fallet – för det har nu kommit upp till behandling ovanligt fort. Det kan tyda på att det finns någon sorts politiska agenda bakomliggande det hela.

Här finns två intressanta saker att nämna. Dels har EU-domstolen varit duktig på att föra EU tanken framåt i sina domslut och har dömt på ett sätt som för EU närmare ett europas förenta stater. Men dels har även EU-domstolen dömt rätt hårt till förmån till enskilda personer personliga integritet – tänker då främst på paparazzi-fallet gällande en princessa från monaco och fotografier av henne i privata situationer – trodde hon.

Så frågan är hur EU-domstolen dömer. Jag tror att det kan gå vilket håll som helst. Själv skulle jag helst se att man dels dömer att datalagringsdirektivet fördelar gäller även om Sverige inte infört det för alliansen skjutit på det och dels för att det då innebär ett stort stöd för enskildas privata och personliga sfär och utomståendes rätt att göra intrång i den.


IPRED till EU-domstolen

domares hammareHögsta domstolen gjorde det de lägre instanserna missat – de valde att ta målsägandens synpunkter till sig och valde och skicka målet vidare till EU-domstolen för ett avgörande. Det är ett tungt bakslag för förespråkarna för IPRED-lagstiftningen.

EU-domstolen kan ta drygt ett till två år innan den kommer att få fram sitt beslut. Under tiden är alla domstolsärenden beroende av ett prejudikat som så småningom kommer att fastställas i högsta domstolen. Men först när HD fått beslutet från EU-domstolen så kan högsta domstolen komma med sitt beslut.

Det kommer ta tid – och under tiden så är det en stor osäkerhet om vad som gäller i IPRED lagen och dess tillämpning så det betyder att vi kommer förmodligen inte se några massutskick motsvarande vad som skett i USA och Danmark före prejudikatet har klarats ut.

Tills dess så är det relativt säkert att fildela för privat bruk utan att råka ut för problem.

Min uppfattning är att EU-domstolen borde döma att datalagringsdirektivet borde vara implementerat i Sverige och att därför de rättigheter svenskarna får av den lagen – att data får bara spridas till polisen – och därmed förklara IPRED-lagens informationsföreläggande som lagvidrigt. Det betyder då att Ephone vinner valet och ljudboksförlagen får inte ut informationen om vem som ligger bakom servern.

Piratpartiet vill att det skall vara lagligt att för privat bruk hålla på med fildelning på Internet och vill att både IPRED och datalagringsdirektivet skall kastas i skräptunnan – vi får hoppas på att så sker.