Inköpschefsindex och dess betydelse

För att hålla koll över hur ett företag mår så kan man faktiskt fråga en person: Inköpschefen.

Med ansvaret för företagets inköp så har chefen en bra position för hålla koll över hur mycket företaget behöver köpa in. Köper företaget in mer varor så beror det på stor sannolikhet att man förväntar sig sälja mera och köper företaget in färre varor så beror det på att försäljningen inte går som den skall. Men även företagets investeringar i nya maskiner och utrustning köps in av inköpschefen så allting ett företag behöver går via inköpschefen. Det gör att inköpscheferna sitter i en unik position att veta exakt hur mycket ett företag har köpt in under den senaste perioden och kommer köpa in i den nära framtiden.

Det här att inköpschefen vet exakt hur mycket som skall köpas in inom den nära framtiden gör att inköpschefen även vet hur framtiden kommer bli. Frågan man inköpschefen så får man vet hur mycket ett företag kommer köpa in närmaste framtiden.

Inköpschefsiundex sätts samman så 50 motsvarar medelvärdet och varje förändring är skillnaden mot detta medelvärde. Är index över 50 så betyder det att företaget förväntar sig köpa in mer varor i framtiden vilket då kommer stimulera dess leverantörer att producera varor. Är index under 50 så betyder det att företaget förväntas minska inköpen och därmed så kommer leverantörerna att kunna sälja mindre varor till företaget.

Inköpschefsindex är en väldigt bra förutsägande index som talar om hur framtiden kommer att bli. Därför brukar det användas som prognos för framtiden för den ekonomiska utvecklingen.

Just nu så har nu index för april räknats ut och det ser inte bra ut för världen. I kina har index sjunkit från 51.6 till 50.5. KINA: PMI SJÖNK TILL 50,5 I APRIL ENL SNABBESTIMAT – HSBC | SvD.

Samtidigt så har i Tyskland inköpschefsindex sjunkit från 50.6 i mars till 48.8 i april och är den första noteringen under 50 sedan november. Under hösten så var inköpschefsindex lågt då eurokrisen hängde över många länders huvuden men då den verkat lättas upp så har indes ökat under 2013 för att nu återigen börja gå ner.

För sverige del är detta problematisk. Vår största handelspartner är Tyskland men även Kina är en viktig handelspartner. Ett av skälen till att Sverige gått så bra i eurokrisen är dels att vi inte är med i euron men även att vår försäljning till liten del går till krisländerna. Våra två största handelspartners är Tyskland och Norge. Norge har sin olja och kommer fortsätta gå bra länge till. Men börjar tyskland gå sämre så kommer även sverige gå sämre för över 10% av sveriges export går till tyskland.

På kort sikt så betyder det inte så mycket då sverige idag drivs av inhemsk efterfrågan genom regeringens stimulanser av ekonomin och den låga räntan som gör att folk lånar för att spendera. Men på längre sikt så är detta negativt för sverige att vi överkonsumerar. Det svenska näringslivet hålls uppe och igång men det kräver då att även resten av världen börjar konsumera så vår exportindustri kan fortsätta att sälja varor på världsmarknaden. Tysklands ekonomiska tillstånd är även viktig för sveriges ekonomiska tillstånd, för det är vår största exportmarknad.


Slovenien nästa euroland till slakt

300px-European-UnionSloveniens banker har problemlån på 7 miljarder så ett Nytt orosmoln seglar upp i krisens Europa | Världen | SvD. Men det är kanske ännu mer än så…

För enligt OECD så kanske Slovenen har fifflat med statistiken så det kan vara ännu värre med landet. Problemlånen sägs nämligen komma från att bankerna är statsägna och att lån ofta givits pga politiska skäl än affärsmässiga vilket då lett till många dåliga lån.

Stämmer detta så är det så att Slovenien har stora problem med korruption och jag frågar mig om landet verkligen var redo att bli medlem av EU när det blev det. Vi får se hur det utvecklar sig.

Nu behöver Slovenien stora ändringar av sin ekonomiska politik och lån för att överleva. Dock är problemlånen bara 20% av landets BNP så det finns stor chanser att fixa problemet av landet självt – bara de får hjälp och en effektiv ekonomi. Men precis som i grekland och cypern så kommer landet själv inte gilla det så mycket – men Slovenien har inget val.

På andra håll i Euroland så har Portugal fortsatta problem och behöver fler nedskärningar. I Italien så är det ramaskri efter att ett pensionärspar begått självmord pga ekonomiska problem och på Cypern så har skatterna höjts och lönerna frysts. Krisen i euroland ser inte ut att ta slut i år vilket då även förmodligen kommer påverka den svenska ekonomin.

För att slippa investera i krisländer så har många svenskar sin besparingar i tillväxtländerna. Problemet med dem är att de är ofta beroende av en stark export men under 2013 så har faktiskt både Sverige och USA bättre än tillväxtländerna för den som investerar i aktier.


Cypern-partier tvärnobbar bankskatt

300px-European-Union Cypern har ett val. Antingen går två storbanker på Cypern i konkurs eller så tvingas bankspararna på en extraskatt som är under 10% av bankkundernas sparade belopp. Alla politiker är inte lika insiktsfulla i vad som är rätt för landet. Cypern-partier tvärnobbar bankskatt – DN.SE.

Det som händer i Cypern har tidigare tagits emot med en gäspning men har aktualiserats genom att förslaget är färdigförhandlat och är kärvt för Cypern. Antingen drabbas många av att helt bli av med sina pengar då två storbanker går i konkurs eller så drabbas alla litegrann. I mitt tycker handlar dessa partier helt fel som säger nej. För det går inte och säga nej då det de innebär en ännu värre katastrof för Cypern.

För trots allt så är en skatt på 9.9% av ens förmögenhet mycket bättre än att förlora hela förmögenheten (ja förutom de summa som enligt EU-direktiv skall erbjudas i bankgaranti). För de som då har mindre sparat belopp än bankgarantin så kan jag förstå varför de inte gillar det hela då de inte hade drabbats alls – tror de.

För vem kommer betala bankgarantin ? Jo, Cyperns stat förstås. Var får cyperns stat pengarna för det ? Jo, från skatter från vanliga människor. Alla kommer i alla fall att få vara med och betala för kostnaden när två av Cyperns banker går omkull.

Så oavsett vilket alternativ de väljer i Cypern så kommer vanliga människor få betala för de ekonomiska problem landet har. Frågan är bara på vilket sätt så sker.

Gör landets regering rätt så lägger de fram en lag som retroaktivt väljer datumet för när avtalet med EU var klar som det datum för när skatten skall tas ut för tillgångarna. Då slipper man att folk springer till banken för att ta ut sina pengar för att undkomma skatten. De kommer vara för sent ute – skatten kommer tas ut i alla fall.

Cypern är ett väldigt litet land sett från EUs perspektiv. Samtidigt har tysklands Merkel stor problem på hemmafronten där andra alternativ än det som det nu talas om skulle tas emot mycket negativt. Det parti som är under bildande som vill ta Tyskland ur euron kan göra att Merkel har inget möjlighet att gå med på lindrigare alternativ för att kunna vinna årets val till tysklands parlament. Så om det skulle bli som så att Merkel får välja mellan att förlora valet och att göra ett exempel av Cypern och slänga ut Cypern från euroland så väljer hon det senare. För Merkel är det win-win. Antingen så visar hon på att det inte är lätt att få låna för att komma ur krisen genom att Cyperns bankkunder förlorar stora pengar eller så väljer de att slänga ut Cypern. Båda alternativen skulle förmodligen göra tyskarna lite mer nöjda och Merkel får större chans att överleva valet.

Det gör att Cypern har bara ett alternativ. Cypern är ett litet och obetydligt land inom eurosamarbetet och kan inget annat göra än att acceptera EUs plan. Annat vore förödande för landet, dess innevånare och dess näringsliv.


Eurokrisen lättar upp

Genom att tyska författningsdomstolen godkänner euro-räddningsfonden – DN.SE och ECB beslut att stödköpa för att rädda länder där räntan är hög inom euroland samt EU vänliga vann valet i nederländerna så lättar krisen för euron.

Det är dock fortfarande problemet med grekland men då grekerna kämpar hårt för att faktisk uppfylla målen så verkar det som om de återigen kommer få stöd och därmed klara sina betalningar.

Just nu ser det mycket bättre ut än på länge inom euroland. Det finns ingen omedelbar kris som måste hanteras. Dock är problemen långt ifrån över men man har fått en andepaus att jobba på att skapa en bankunion som förmodligen kommer genomföras under nästa år.

ECB stödköp ger politikerna tid att agera men kommer inte hålla för evigt. Det kommer komma en tillfälle då även ECBs trovärdighet kan ifrågasättas om de låter tryckpressarna gå för långt och skapar inflation inom euroland. Men det är ett senare problem. Just nu får politikerna i de enskilda länder tid att se över sina ekonomier och genomföra nödvändiga reformer för att säkra dem i det medellånga perspektivet.

Dock löser detta inte de inneboende problemen med euron eller de svaga ländernas finanser. Men det ger borde ge någon eller några månaders respit innan nästa kris uppkommer. I långa loppet så kan man dock inte lösa ekonomiska problem genom att sätta sedelpressarna att jobba 24 timmar om dygnet med att pressa nya sedlar utan att det skapar ett starkt inflationstryck.

Just nu siktar EU kommissionen på att skapa ett Europas Förenta Stater för att klara av problemen i euroland långsiktigt. Jag tror personligen inte att folket i EU är redo för ett sådant steg – det är bara och se på de bittra striden om att skapa ett gemensamt EU patent där man misslyckas att få med alla EU länderna för att de inte fick patent på sitt eget språk. EU är idag långt ifrån att vara en enad nation med liknande kultur för att det skall gå bra att skapa en europas förenta nationerna.


Euroland går dåligt

Det är rekordstor kapitalflykt från Spanien – DN.SE. Samtidigt stiger arbetslösheten och är nu 25.1% och totalt är 18 miljoner människor utan arbete i eurozonen. Ett sätt att få fart på arbetena är att göra det billigare för företagen att investera genom att sänka räntan i eurozonen.

Samtidigt så ökar inflationen till 2.6% i euroland så egentligen är den för hög. ECB mål är en inflation på 1-2% och då över den överste gränsen och ECB borde höja räntan för att bekämpa inflationen.

Räntevapnet fungerar inte för att rädda eurozonen. Trots det anser IMF att ECB borde sänka räntan. Tyvärr har IMF rätt – euro-krisen är allvarligare än att inflationen är för hög.

Man kan jämföra med Sverige där inflationen är 1% och problemet är den starka kronan som börjar göra det svårt för företagen att konkurrera på den internationella marknaden. Då riksbankens inflationsmål är 2% så har den inga problem att sänka räntan vilket då borde även sänka svenska kronan och hjälpa de svenska företagen konkurrens på världmarknaden. Här i Sverige fungerar räntevapnet som det skall.

Men det är för att vi i Sverige har inte en mycket stor ekonomisk kris. Det vi i stället har är en risk för ökad överhettning i bostadsmarknaden där sänkta räntor ökar husköpkraften. då marknaden redan tagit börjat ta ut en kommande räntesänkning av riksbanken. Tyvärr vägrar finansminister Anders Borg att göra något åt situationen genom lagstiftning för att få bukt med husmarknaden så risken för överhettning ökar tyvärr.

PS En överskuldsatt person kan kosta samhället upp till 650 000 kr


Euro-krisen: Ultimatum mot Grekland ?

Den har pågått länge nu. Krisen i Grekland. I flera år har Grekland haft kris. Senaste åren har Grekland fått stöd från övriga euro-länderna och internationella valutafonden IMF. Lån på lån. Avskrivning av skulder. Varje gång har Grekland misslyckats att nå målen de lovade att nå. Trots det så har Grekland lyckas förhandla till sig bättre villkor än de fick förra gången.

Nu är det slut på det. Nu står Grekland inför att springa i full fart in i en mur som inte rör på sig. man kan inte hålla på och missa målen och tro att de man är beroende av kommer att ge med sig varje gång. Någon gång kommer de säga nej. Den dagen är snart här.

Enad fransk-tysk front mot Grekland – DN.SE. Grekland har inget val. Grekland kommer tvingas att acceptera villkoren och får inga bättre villkor. Hur det slutar får vi se. Man jag tror inte det blir vackert. Detta oavsett vad som händer.


Spaniens krisen fördjupas: 1 av 4 utan jobb

Var fjärde spanjor saknar jobb – DN.SE. Spanien är det EU land som kan knäcka euron. Med sin storlek och sina stora problem med en enorm arbetslöshet så finner jag det svårt att tro att Spanien inte behöver mycket mer stödpengar från de andra euro-länderna för att klara sig.

Trots ECB-chefens uttalande som fick räntorna i spanien att gå ner igår så så tror jag inte på att det kommer vara politisk och ekonomiskt möjligt att klara av att behålla spanien inom euro-zonen utan tror att de kostnader det skulle medföra för de andra euro-länderna kommer innebära euro-zonens uppbrott.

I grekland kommer de inte överens om hur staten skall minska sina kostnader samtidigt som Lettland vill att Grekland skall kastas ut ur euron. Lettland är inte ännu medlem av euron men förväntas bli medlem om något år.

Vi får se hur det går men jag tror att euro-land kommer vika sig för greklands krav på att få lättnader i sina sparkrav och så kommer de får stanna en tid till – tills nästa kris kommer och de förmodligen äntligen kastas ut ur euroland. Men då kommer spaniens kris ha förvärras och vi kommer förmodligen se återverkningar som även leder till att andra länder lämnar euron.


Spanien räntenivåer ”ohållbara”

Samtidigt som det kommer rätt klara signaler att det egentligen bara är en tidsfråga tills Grekland kommer tvingas lämna euron så kommer det näst värsta krislandet Spanien med klara besked om att situation även där är ohållbar i längden. Den stora indikatorn av hur det står till med ett land är räntenivåerna och Spaniens räntenivåer är ”ohållbara” | Världen | SvD.

Både Grekland och Spaninen har arbetslöshetsnivår där nästan 1 av 4 personer går utan jobb. Med en arbetslöshet på 22-23% så finns det många utan egen inkomst. Både i Spanien och Grekland sker massdemonstrationer mot den ekonomiska politiken och i båda länderna kämpar politikerna med en ekonomi som de inte klarar av på egen hand. Allt pekar på att euroområdet går mot en arbetslöshet på över 10% i genomsnitt och kan komma vara kvar där under många år.

Samtidigt varnar Moody Tyskland att om de hjälper dessa länder för mycket ekonomiskt så kommer även Tysklands kreditbetyg att sänkas. Det kostnader som det innebär för Tyskland att stödja de andra euro-länderna är inte gratis. Väljer Tyskland att ge stora lån till länder med dålig ekonomi så hotar det även sin egna ekonomi.

Spanien verkar gå mot att tvingas ta fler och större nödlån. Detta trots att man i Spanien höjt momsen samt från EU fått lättnader i sina underskottsmål. Spanien har får till 2014 på sig att pressa ner budgetunderskottet till under 3%.

Även om Grekland och Spanien är värst ute så är det även problem i andra EU-länder. I Italien fick 13 banker sänkt kreditbetyg och landets kreditbetyg sänktes för 10 dagar sedan med 2 steg till Baa2 – Italiens statsobligationer är bara snäppet över att klassas som skräpobligationer.

Jag vill inte gissa hur lång tid det kommer ta innan det hela reder upp sig – men jag tror inte det värsta är över. Det stora problemen börjar hopa upp sig dagen då Grekland tvingas lämna euron någon gång i höst – frågan är om inte Spanien borde göra detsamma så fort som möjligt och använda sig av traditionella devalveringar för att få fart på sin ekonomi. Det kommer bli en hel del svallvågor genom detta men det är bättre än denna långdragna kamp som kommer leda till en mycket lång tid av återhämtning.
Detta problem kommer inte magiskt försvinna utan kommer vara med de värst drabbade länder i säkert ett decennium. Får hoppas att de flesta hämtat sig innan 2025.


Moderaterna är splittrade om euron.

När jag läste Assar Lindbecks debattartikel ”Jag tvivlar på överstatlig finanspolitik i Europa” – DN.SE – så undrade jag hur den skulle tas emot. Det blev mest en gäspning verkar det som. Alla är på semester så ingen bryr sig.

En intressant sak är att Gunnar Hökmark (m) och Göran Petterson (m) har olika åsikt i frågan.

Petterson är riksdagsledamot och sitter i riksdagens finansutskott medan Hökmark sitter i EU-parlamentet. Riksdagsledamoten är stark kritiskt till euron och säger att det euro som sverige folkomröstade om inte längre finns för att man inom EU övergivit de planerna och åtaganden som man skulle ha inför införandet av Euron.

Hökmark tar upp det problem det innebär att bedriva handel mellan länder med olika valutor och säger att vi måste ha euron genom närmare ekonomiskt samarbete dvs ett skapande av europas förenta stater.

Jag håller med riksdagsledamoten att den euro som vi Sverige en gång i tiden folkomröstade om finns inte längre. Sverige skulle aldrig rösta ja till dagens euro-system och själv tror jag inte den överlever i långa loppet utan skapandet av europas förenta stater där man genom ekonomiska transfereringar mellan fd euro-länder klarar ekonomin.

Det är inte europas folk redo för. För vi är inte ett folk visar den senaste krisen på. Europa består av många nationer med många nationella särdrag som skiljer oss åt. Så kommer det vara under lång tid. En sammanblandning av befolkningen och acceptans för andra tar tid.

Hur det är om 100 år vet jag inte – man i dagsläget så är euron skadlig för alla. Euron fungerar inte som det var tänkt och den borde enligt mig avskaffas. Riv upp, gör om och gör rätt. Det kan vara så att det kan vara mycket bättre att införa andra system för att förenkla för handel mellan länderna än genom att införa en gemensam valuta.


Grekland och Frankrike till valurnorna

Idag är det parlementsval i Grekland och Frankrike. Båda är val som kan komma att förändra EU.

I Frankrike verkar det nästan vara klart att socialistpartiet vinner valet och det innebär att den nyvalde franske president Hollande kan få starkt stöd från parlamentet i sina strävanden att förändra Frankrike.

Trots initiala uttalande om fortsatt samsyn så har president Hollande och tysklands Merkel visat sig ha olika syn på framtiden för EU och den tidigare stora samsynen mellan Frankrike och Tyskland är på väg att brista.

I Grekland så är opinionsundersökningar nära valet inte lagliga så där vet man inte vem som vinner valet. Men Spaniens bra vilkor för sina lån har förmodligen givit vänsterpartiet Syriza vind i seglen. Partiet vill att Greklands villkor skall omförhandlas och vill sätta press på resten av euro-länderna att ge Grekland bättre villkor. Är dock tveksam om så kommer att ske. Merkel är hårt pressat i Tyskland att inte ge grekland mer av tysklands pengar. Frågan är hur mycket som väljarstödet har ändrats sedan i april då Greklands väljare senast gick till valurnorna.

Samtidigt ser man en mängd tidningsartiklar där allmänheten varnas om hur farligt det är med ett grekiskt utträde ur euron. Men frågan man bör ställa sig – hur skall grekland överleva om de stannar kvar i euron ? För det normala sättet att hantera en lågkonjuktur är att låta valutan minska i värde så att hela nationens tillgånger minskar i värde – men blir man kvar i eurosamarbetet så kan man inte använda den metoden för att justera de nationella problemen med ekonomin.

Nu är det inte bara Frankrike och Grekland det går vänstervindar. Här i sverige så får vänsterpartierna majoritet i riksdagen om det skulle vara val nu. Vi ser nu vänstervindar inom eu till skillnad från 2011 då det i spanien och portugal var högervindar. Men i praktiken så är det mera som så att de som haft makten under de senaste problematiska åren förlorat sin regeringsmandat så det handlar nog mera om ett missnöje med de som regerat än en vind i ena eller andra riktningen.