Krig och politik kylde ner klimatet

En intressant rapport visar på att människan har en stark och direkt påverkan på jordens temperatur. Någon som ett krig, lågkonjunktur eller vad vi släpper ut kan påverka temperaturen under lång tid. En av orsakerna till att höjningen av medeltemperaturerna inte blivit så stark som man räknade med visade sig bero på andra förbättringar. Förbudet av freoner – en växthusgas – har hjälpt till att hålla nere uppvärmningen av jorden:

Forskarna påpekar att freonminskningen inte är den enda faktorn bakom avmattningen. Även metanutsläppen från jordbruket har reducerats under samma tid, genom nya jordbruksmetoder i många länder. Men tillsammans har de haft överraskande positiva effekter på klimatet.

via Krig och politik kylde ner klimatet – DN.SE.

Det som är mest intressant är att det betyder att mänskligheten kan påverka klimatet och genom att ta till åtgärder kan stoppa en för snabb uppvärmningen av klotet – om vi bara vill och skapar åtgärder mot det.


Väljarna är inte dumma

Hur kommer det sig att ett litet parti som Miljöpartiet får så fruktansvärt högt förtroende i klimatfrågorna ?

Även väljare som annars röstar på partier som Moderaterna och Socialdemokraterna tror mest på MP när det gäller klimatpolitiken.

via Här totaldominerar Miljöpartiet – NyTeknik.

Skälet kan vara det enkla sanningen att väljarna är inte så dumma som politikerna tror.

Väljarna inser att av alla partierna så är det Miljöpartiet som tittar mest på miljöfrågan. Det är miljöpartiet som ägnar mest tid åt att lära sig frågan. De som är mest intresserade av miljöfrågor kommer söka sig till just miljöpartiet. Det är miljöpartiet som därmed har mest kunniga inom området och som då kan klimatpolitiken.

Andra partier är mera intresserade av andra frågor. Andra partier kommer då driva dessa frågor hårdare än miljöfrågorna. T.ex. folkpartiet och skolfrågorna och SD och immigrationsfrågorna. Det gör att andra partier kommer ha lägre engagemang inom klimatfrågorna. Det innebär även att de som arbetar inom de partierna inte har lika högt engagemang inom klimatfrågan som de andra partierna.

När något annat parti än miljöpartiet säger något om klimatfrågan så finns en massa förbihåll som kan sammanfattas med att ”detta gör vi bara efter att vi fått igenom alla viktigare frågor vi driver”.

Väljarna vet detta.

Skälet till att miljöpartiet har så hög förtroende är förmodligen den enkla sanningen att väljarna är inte så dumma som politikerna tror. Förtroende kommer ifrån att man faktiskt säger vad man tänker sig genomföra och Miljöpartiet tänker sig genomföra sin politik. De andra partierna kommer mest säga saker som de tror på men som inte kommer genomföras. Självklart har man högst förtroende för de som man vet kommer göra som man säger. Väljarna är inte dummare än så.

Det är därför som t.ex. SD har högt förtroende inom immigrationspolitiken – folk tror de kommer genomföra sin politik där.

Därför är det även intressant att se att folkpartiet som idag har profilerat sig hårt på skolfrågorna har lägre förtroende inom skolpolitiken än socialdemokraterna. Det tyder på att folkpartiet har gjort dåligt ifrån sig och idag efter 7 års regerande ses inte som lösningen utan som problemet.

Att man anser ett visst parti har högst förtroende inom ett område behöver ju faktiskt inte innebär att man gillar deras politik inom området eller att man kommer rösta på partiet – det kan då bara vara att väljaren tror på vad partiet säger så kommer de även att försöka genomföra. För som undersökningen visade Mp hade störst förtroende i klimatpolitiken även hos S och M’sraemi_Fighting_Air väljarkår.


Klimatet försämrar vår föda

Nu när koldioxidhalten slår rekord och vi ser en mängd indikatorer på att jorden kommer värmas kraftigt inom det närmsta århundradet så kommer även rapporter som visar på att det är direkt dåligt för vår föda. Koldioxiden gör vetet sämre | Inrikes | SvD.

Världsbanken kom för några dagar sedan med sin rapport där man anser att jordens medeltemperatur kan öka med 4 grader. Det är dubbelt så mycket som målet för höjningen som antogs på klimatkonferensen i köpenhamn. Resultat: Delar av jorden kan bli obeboelig då värmen kommer göra det omöjligt för folk att bo kvar runt ekvatorn – folkrika områden som måste evakueras.

Denna rapport kommer samtidigt som regeringen sänkt ambitionerna i klimatartbetet. Känns som dålig timing av alliansregeringen.

Problemet med rapporten är att om det blir sant så är problemen så stora att många inte kommer orka göra något åt det hela för att de känner att problemen är dem övermäktiga.


Utvandringen från EU

EU flagganNu sker det som alltid sker då länder går dåligt ekonomiskt. Folk söker sig till andra länder. mellan januari 2011 till oktober 2012 har nästan 1 miljon spanjorer lämnat landet och sökt sig till andra länder. Spanien är ett av de hårdast drabbade EU-länderna där var fjärde är arbetslös.

Detta är någonting helt naturligt – när människorna ser sina möjligheter att få mat på bordet minska så söker de sig till andra ställen där de kan överleva. Utvandring har skett under hela mänsklighetens historia. Nu skall vi inte vara ledsna över detta för utan en sådan folkvandring så hade det förmodligen inte bott några svenskar i Sverige – för vi är alla invandrare – en eller hundra generationer tillbaka.

En gång i tiden var det en istid och sverige var täckt av en stor ‘permanent’ ismassa. Den har som tur smält bort och idag är det tillräckligt varm för att 10 miljoner skall kunna bo här. Klimatförändringar och därmed ändrade ekonomiska möjligheter sker hela tiden och med det utvandring från ett land till ett annat.

Förr i tiden så var det klimatet som orsakade migrationsströmmarna. Idag är det det dåliga klimatet inom EUs högsta beslutade organ som ministerådet och kommissionen som orsakar migrationen. EUs oförmåga att skapa en bra grogrund för EU-ländernas ekonomi och dess tafatta försök att ena länderna genom en gemensam valuta får nog ses som den största orsaken till dagens ekonomiska situation i många euro-länder. De regler och lagar som gäller gynnar de starka på de svaga EU ländernas bekostnad.


Politiker tror inte på vetenskapen

Noterar att det tydligen är så att kommunala beslutsfattare inte tror på vetenskaplig forskning. Många Politiker tror inte på klimathot | Inrikes | SvD. En av tio förnekar helt och hållet klimathotet.

De personer som är invalda för att hantera våra samhällen och vår ekonomi tror inte på att vi människor kan påverka klimatet genom våra handlingar. Ytterst märkligt.

Undrar hur det står till i min kommun Västerås ? Hur är det med de andra kommunerna i mitt län Västmanland ? Men det intressant kanske inte att det är på detta sättet. Utan ”varför” är det på detta viset ? Vad är det som gör att de väljer att inte tro på vetenskapen ?


Naturkatastrofer kostade liv och pengar 2010

2010 var naturkatastrofernas kostsamma år med försäkringskostnader på 130 miljarder dollar. Till det så dog 297 000 människor där jordbävningen i Haiti var mest förödande och tog 225 500 människoliv.

Ett trist år för världen.


Flyttbåt hittad i Luleå hamn ?

På 1700-talet så hade landhöjningarna gjort att Luleå stad plötsligt inte längre låg vid åmynningen där lule älv rann ut i bottenviken. Utan luleå hade blivit en inlandstad efter lule älv. Så för att åtgärda det flyttade man hela staden från det område som idag heter Gammelstaden till kusten där centrala Luleå ligger idag.

I botten på Luleå skärgård har man nu hittat en båt från 1700-talet som då kan ha används till att flytta människorna och husen från gammelstaden till Luleå.
Fartyget är uppenbarligen byggt lokalt – det ser man på årsringarna i trädet fartyget var byggt av att trädet vuxit i ett kallt klimat. Det har även en stor flat botten och kraftig reling – som byggd för att frakta tunga föremål som ett helt hus utmed lule älv till Luleås nuvarande position.


Kärnkraftskandalen: 2 kr / KWH för el.

VindkraftverkIdag kostade elen tillfälligt 2 kr per KWh på elbörsen. Det är inte rimligt att elpriset är så högt. Det är inte rimligt att kärnkraften står stilla när det är som kallast på vintern.

Kärnkraftverksägarna har ett ansvar att se till att deras kärnkraftverk levererar ström. Speciellt gäller det på de kalla vintermånaderna dec-mar då vi i Sverige lever i ett kallt klimat och behöver elen för att värma våra hem. Nu kanske en del tror att det inte är ägarnas fel – men i Finland där man har liknande kärnkraftverk så är verkningsgraden mycket större än i Sverige.

Det är en skandal att kärnkraftverksägarna väljer att stoppa kärnkraftverken för underhåll under hösten då eventuella problem skulle göra att de inte kan komma att kunna startas när vintern kommer igång. I oktober lovade ägarna att kärnkraften skulle vara i gång inom en månad – men så har inte skett.

De har haft hela sommaren på sig att underhålla kärnkraftverken det vore t.ex. perfekt att stänga de flesta verken då folk är på semester i de el-energikrävande verksamheterna som stål och pappers och massaindustrin – dvs under industrisemestern i juli. En månad då det är varmt ute och el inte behövs för att värma våra hus och elbehovet är mindre än under vintermånaderna. I stället väljer de att genomföra underhåll och reparationer när alla är tillbaka och industrin går för fullt i oktober.

Nej om kärnkraftägarna missköter sina kraftverk så mycket att de inte kan klara att leverera elen vi i Sverige behöver så måste Sverige satsa stort på andra energislag. Med ett elpris på 2 kr/KWH så blir det lönsamt att tom satsa på solenergi här i Sverige.

Vindkraften är annars det mest naturliga att satsa på i Sverige. Tyskland har idag ca 10% vindkraft och jag ser ingen anledning till att vi i Sverige inte skall kunna nå en liknande eller t.o.m. större andel vindkraft. Men vindkraften stoppas ofta av konstiga anledningar. Kommuner vill tjäna pengar genom att olagligt ta ut avgifter för tillstånd för uppförandet av vindkraften. Eller av militären som plötsligt ändrar sig och vill stänga ner existerande vindkraftverk.

Arbetet för att möjliggöra vindkraftverk till havs går vidare med kraftledningar i Nordsjön. Med dragna ledningar så kan energin från vindkraften forslas till flera olika länder för förbrukning. Utanför Blekinges kust ute i Hanöbukten så planeras mellan 500 till 800 vindkraftverk. Det motsvarar ungefär 3-dubbelt den el vi får från vindkraften idag. Med el-ledningar nära och med grunt vatten så finns här möjlighet att få billig vindkraft från havet. Men för det krävs att man får igenom tillstånden att bygga vindkraftverken och det finns tyvärr starka krafter som ogillar vindkraft som vill stoppa verken.

Något måste göras för uppenbart så klarar de nuvarande ägarna av kärnkraften inte av att leverera pålitlig kärnkraft-el till Sverige. Tyvärr är det väldigt svårt att få en bra konkurrens i oligopolsituationer där ett fåtal ägare bestämmer över en stor andel av den svenska el-produktionen. Jag har tidigare skrivit om en tänkbar energipolitik för Piratpartiet som utgår ifrån att stoppa monopol och oligopolsituationer och skapa en mera varierad elproduktion.

Det största problemet är kanske inte de höga el-priserna i sig utan konsekvenserna av ett högt el-pris. Det största problemet är att vi har en stor mängd elkänslig industri som tvingas stänga ner sin verksamhet då elpriset blir för högt – massarbetslösheten och kraftigt försämrad konjunktur är tyvärr ett möjligt utfall av dagens artificiellt höga el-pris.

PS Nu säger pappers och massaföretagen att de inte längre vill investera i sverige pga den dåliga tillgången på tillförlitligt med el till gångbara priser.


Wikileaks under attack

Just nu pågår cyberattackar – förmodligen från USAs underättelsetjänster – mot Wikileaks för att förhindra publiceringen av deras dokument.

Ett av dokumenten som de vill stoppa publiceringen av är detta:

Reference ID Created Released Classification Origin
10THEHAGUE54 2010-01-28 15:03 2010-12-03 21:09 CONFIDENTIAL Embassy The Hague

VZCZCXRO0474
RR RUEHAG RUEHDH RUEHHM RUEHPB RUEHROV RUEHSL RUEHSR RUEHTRO
DE RUEHTC #0054/01 0281510
ZNY CCCCC ZZH
R 281510Z JAN 10
FM AMEMBASSY THE HAGUE
TO RUEHC/SECSTATE WASHDC 3707
INFO RUEHZN/ENVIRONMENT SCIENCE AND TECHNOLOGY COLLECTIVE
RUCNMEM/EU MEMBER STATES COLLECTIVE
RUEHTC/AMCONSUL AMSTERDAM 4301

C O N F I D E N T I A L SECTION 01 OF 02 THE HAGUE 000054

SIPDIS

E.O. 12958 DECL: 01/27/2020
TAGS SENV, KGHG, ENRG, NL
SUBJECT: NETHERLANDS: SUPPORT FOR COPENHAGEN ACCORD
REF: STATE 3080

Classified By: DCM Edwin Nolan for reasons 1.4 (b),(d)

¶1. (SBU) SUMMARY: The Netherlands will join the EU in inscribing a conditional emissions reduction target of 30 percent if others commit to comparable efforts. The Dutch had pushed to make the 30 percent offer unconditionally. Dutch climate officials are recalibrating their negotiating strategy after COP15 and putting greater emphasis on pragmatism. They have praised several facets of the Copenhagen Accord and are eager to make it operational. The Dutch are concerned that failure by donors to get fast-track financing flowing quickly will lead to more friction with developing countries later this year. END

SUMMARY.

——————————————— ———
AMBASSADOR DISCUSSES CLIMATE WITH ENVIRONMENT MINISTER

——————————————— ———

¶2. (SBU) Ambassador delivered reftel points January 13 during her initial call on Environment Minister Jacqueline Cramer. Cramer said the EU should inscribe its target as a single entity. She also emphasized the need for developed country pledges, taken as a whole, to add up to a convincing number for the developing world. She expressed concern that the January 31 annex would be insufficient because this bottom-up approach will not get to a 25 percent developed country commitment. She advocated a specific negotiating track led by the U.S. and others to determine how the developed world can come up with a convincing target. Cramer acknowledged this is a delicate process and offered Dutch help. Regarding the Dutch national goal, Cramer reiterated the Dutch government’s long-standing target of reducing greenhouse gas emissions 30 percent from 1990 levels by 2020. (Note: Most domestic environmental and energy analysts consider this unachievable. End note.) Given this ambitious domestic goal, Cramer cautioned that Dutch government and industry were looking for comparable efforts and a level playing field with other EU member states and major global emitters.

——————————————— ————
NETHERLANDS JOINS UK IN PUSH FOR 30 PERCENT EU COMMITMENT
——————————————— ————

¶3. (C) EmbOffs reinforced reftel points January 25 with the Dutch Foreign Ministry climate negotiator Sanne Kaasjager. He said the Netherlands would join the EU in inscribing a conditional, collective target of 30 percent (the so-called “20/30” commitment, either/or). He described a “vicious” January 20 COREPER meeting where the UK’s and the Netherlands’ push for an unconditional 30 percent target (or at least “20-30” percent, leaving the option for a figure in between) met stiff resistance from Italy and Poland. The Netherlands will not inscribe its own national target — 30 percent by 2020 — for fear of distracting attention from the EU target and because its national commitment is a political rather than legal one.

——————————–
ENTHUSIASM FOR COPENHAGEN ACCORD
——————————–

¶4. (C) Kaasjager said the Netherlands considered the Copenhagen Accord a significant accomplishment. Specifically, he called the Accord a “breakthrough” for setting out political consensus around the 6 to 8 most contentious issues in climate negotiations. The Dutch were pleased the Accord reiterated the 2 degree Celsius objective. Kaasjager praised President Obama’s hands-on role in securing the Accord while sharply criticizing the “inept” Qsecuring the Accord while sharply criticizing the “inept” Danish performance as chair of COP15.

¶5. (SBU) The Dutch government is taking steps to convince developing countries to “associate with” the Accord. Kaasjager has drafted messages for embassies in capitals receiving Dutch development assistance to solicit support. This is an unprecedented move for the Dutch government, which traditionally recoils at any suggestion to use aid money as political leverage. But at the annual Dutch chiefs of mission conference in mid-January, ambassadors were clamoring for guidance on how to engage and persuade developing countries on climate negotiations. However, Kaasjager said the Netherlands would find it difficult to make association with the Accord a condition to receive climate financing.

—————————-
EU INTROSPECTION AFTER COP15
—————————-

¶6. (C) According to Kaasjager, the Copenhagen endgame has
THE HAGUE 00000054 002 OF 002
caused the EU to take a hard look at its role in climate talks. He was taken aback by the sight of European leaders (e.g., PM Brown and Chancellor Merkel) hovering around the VIP room sofas where the Chinese, Indian, South African, and Brazilian representatives were consulting, trying in vain to get pull asides with the BASIC leaders. Kaasjager took exception with the media’s portrayal of the EU’s exclusion from the final stages of the Copenhagen talks, but delivered a harsh verdict on the EU’s performance at COP15. He lamented the lack of Member State discipline and the failure to bring a “tactical plan” — meaning the EU was unprepared to adjust quickly to changing dynamics as the talks unfolded. He said his EU counterparts are coming around to the notion that Europe’s strategy must shift from “How to involve the U.S.?” to “How to involve China?”

——————————
PATH FORWARD FOR CLIMATE TALKS
——————————

¶7. (SBU) In a word, Kaasjager said what emerged from Copenhagen was “pragmatism.” More than ever, Dutch climate officials appreciate that climate negotiations will be an incremental “process of small steps.” They are still deliberating on what the right long-term negotiating track is going forward: bilateral cooperation between major emitters; coalitions of the willing (such as the Major Economies Forum, G20, or Greenland Dialogue); or the legalistic UN process. The Dutch think a bottom-up bilateral approach will not achieve enough emissions reductions. They worry about exclusion from MEF and G20 fora. And they are currently disenchanted with the top-down UN process vulnerable to spoiler countries. Kaasjager said the Netherlands will work to forge a middle road that is achievable and inclusive. In the near-term the Dutch are eager to use the next several months to make the Copenhagen Accord operational and bring its elements to the formal negotiating table in Bonn in June.

—————————-
FAST-TRACK FINANCING PIVOTAL
—————————-

¶8. (SBU) Kaasjager was particularly concerned about bottlenecks in the flow of fast-track financing envisioned in the Copenhagen Accord. Without serious effort by donor countries, he predicted a worst case scenario in which G77 members use the late 2010 Cancun meeting to accuse the developed world of failing to follow through on its fast-track financing promises. He identified three potential areas of friction with developing countries on financing: most of the pledged funding is not “additional”; it is skewed towards mitigation programs rather than adaptation; and much of it is already committed without much say from recipients. Kaasjager has circulated a proposal for donor country counterparts to meet informally at working levels with recipients countries to address these issues head-on rather than wait for them to surface as a PR disaster later.
LEVIN


Global uppvärmning kostar mycket

Enligt beräkningar så kostar den globala uppvärmningen och andra människoorsakade katastrofer av planeten uppemot $22 Miljarder USD men än för 40 år sedan . Värdet kommer från förluster orsakade av bl.a. dåligt väder runt om i världen som stigit från $5 till $27 miljarder per år under de senaste 40 åren.

Dåliga skördar, skador av orkaner påverkar vår ekonomi drastiskt och de är främst de fattiga som bor i länder där de har stort beroende av att skörden är bra som förlorar på det dåliga vädret. Men och andra sidan så förväntas kostnaderna för att åtgärda det hela vara hela $135 miljarder USD så än så länge så kostar det mindre än vad kostnaden att ställa det tillrätta är. I det globala perspektivet så är $135 Miljarder USD rätt lite om man tänker på de kostnader den globala uppvärmningen sägs kunna kosta och då även andra problem som peak oil som förväntas inträffa ungefär runt denna period.

Jag tycker att det verkar som om anpassningen till ett samhälle utan olja ibland verkar gå för långsamt – men och andra sidan så kommer inte oljekrisen att direkt innebära höjda oljepriser med tanke på att den har förlängts genom att man börjar införa en del alkohol i bensinen för att späda ut den och kunna använda den under längre tid. Enligt en doktorsavhandling från 2007 så förväntas peak oil inträffa mellan 2008 och 2018 och en ökad inblandning av andra medel för drivmedel än ren bensin borde kunna skjuta den siffran till senare delen av den intervallet och kanske tom längre än så.