Android har 85% av mobilmarknaden

Android-mobil

”Enligt rapporten har Android nu en andel på 84,6 procent på den globala marknaden för smartphones under det andra kvartalet. En ökning från 80,2 procent samma period förra året.”

via"Android står nu för 85 procent av marknaden" – IDG.se.

Apple är nere på 11.9 % men kommer repa sig kvartal 3 då nästa version av mobiltelefonen släpps. Androids marknadsandel brukar vara som störst under Q2 då folk väntar på nya iPhone. Men om ett år igen så kommer förmodligen Android ha en ännu större marknadsandel dvs Q2 2015. Det är nämligen den normala trenden.

Microsoft Windows Phone föll från 3.8% till 2.7% och

Den största tillväxten har då de mindre tillverkarna av Android-mobiler för även Samsung tappar marknadsandelar. Det visar på att det finns en hälsosam konkurrens inom Android-marknaden där olika aktörer slåss om marknaden och håller nere priserna. Vilket är bra för konsumenterna. En del av de Androids som säljs är inte ens kopplade till Google play utan använder bara de fria delarna av Android.

Tidigare har det visat sig att även på plattor så minskar Apples del av marknaden och även där vinner Android.


Oracle vs Google och OIN

OIN – Open Invention Network – är skapad för att hjälpa öppen källkodsvärlden att stoppa patentangrepp på öppen källkod. De har skapat en patentpool som kan användas för att stoppa patentangrepp genom att de som angriper öppen källkod kan då råka ut för motpatentkrav på alla patent som ingår i OIN.

Oracle är världens störste databaslevernatör och ägare av både MySQL, Solaris och Java genom sitt köp av Sun Microsystems. Java är släppt med GPLv2. I Oracles köp av Sun ingick alla dess patent på Java-tekniken.

Google är världens största sökmotor och även skaparen av operativsystemet Android som blivit mycket populärt på mobiltelefoner.

Andtroid är baserad på Linux och ovanpå det ligger Googles egen implementation av Java som är kraftigt omgjord för att passa i mobiltelefoner.

Oracle har nu stämt Google för att de uppges ha begått intrång på Oracles Java-patent. En trolig orsak är väl att Oracle ser att Android har blivit en stor succé med en större försäljning än iPhones.

Detta skadar Java – för vem vill utveckla för ett system där skaparen av systemet kan stämma dig för patentintrång ?

Detta skadar även C#/.NET då det befinner sig i exakt samma situation där man har en stor ägare som även har patent som denne kan använda mot en själv om man blir för framgångsrik.

Detta skadar alla mjukvarusystem där ägaren till produkten har patent som skydd och inte bara använder sig av upphovsrätten.

Detta gynnar öppen källkodsvärlden för GPLv3 säger explicit att man inte kan drabbas av patentstämningar om man använder licensen. Medan GPLv2 säger att man användare av koden förväntas få patentlicensen för eventuell patent i koden men det står inte excplicit att man får det.

Google ingår i OIN skyddsmekanisk. Det innebär att striden mellan Oracle och Google kan utökas till en strid mellan Oracle vs Google + OIN. Undrar hur glada Oracle blir då det får en massa mot-patenstämningar mot sig.

Allting är en stor stor röra. Livet hade varit mycket enklare utan patent på mjukvara.


Mjukvarupatent 2005-07-06 – Nej tack!

Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är
1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
2. en konstnärlig skapelse,
3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram

– Patentlagen (1967:837)

Det är 5 år sedan EU parlamentet med förkrossande majoritet sade nej till ett direktiv som inneburit införandet av mjukvarupatent. En segerns dag för alla oss som var med i kampen – ingen nämnd och ingen glömd. För det kan inte sägas att någon enskild gjorde allting. Det var alla vi nätaktivister som tillsammans kämpade för att stoppa mjukvarupatenten som vann en stor seger genom att stoppa EU att godkände mjukvarupatent.

Nu är striden inte över – Europeiska PatentOrganisationen (EPO) kämpar fortfarande för sitt förhållningssätt att mjukvarupatent skulle vara lagliga och svenska patentverket är tvingade att acceptera de patent EPO godkänner som svenska patent. Det betyder att trots vinsten i EU parlamentet så är kriget inte över – det finns fortfarande inget förbud mot mjukvarupatent i EU.

Så vad som finns är ett patentavtal som säger att patent på mjukvara är inte är möjliga. Samtidigt har vi EPO sägandes att kör man bara mjukvaran i en dator så blir det hela patenterbart.

Så kampen är inte över – kampen mot mjukvarupatent fortsätter. Gå även du med i FFII.se och fortsätt kampen mot mjukvarupatent i EU.

PS Jag är en av grundarna av FFII.se och är idag revisor i föreningen.


USAs STIM aka ASCAP jihad mot den fria kulturen

STIM har en motsvarighet i USA den organisationer heter ASCAP (American Society of Composers, Authors and Publishers). ASCAP företräder musikskaparna och liksom STIM samlar de in pengar och delar ut till all medlemmar. ASCAP har förklarat jihad mot den fria kultiren och startar nu en kampanj för att olagligförklara de fria licenersna som Creative Commons och General Public License och förbjuda musiker att använda dessa licernerna för sin musik.

I USA konstitution ståd dock ”Congress shall make no law respecting an establishment of religion, or prohibiting the free exercise thereof; or abridging the freedom of speech, or of the press; or the right of the people peaceably to assemble, and to petition the Government for a redress of grievances.”

EFF och andra organisationer försöker att utbilda ASCAP genom att skicka dem brev och förklara för dem att de missförstått allting.

Så hur har de tänkt att stoppa folk att lagligen utnyttja sina rätter enligt USA grundlag som säger att alla har rätt att yttra sig ? Men sådana petitesser brukar inte stoppa upphovsrättsmaffian.


Patentfallet Bilski

Bilski är ett patent som dragits runt i USA domstolar en lång tid nu. Äntligen Högsta domstolen i USA slagit fast att det är ogiltigt. Bilski är speciellt då det är ett patent på en affärsmetod implementerad i ett datorprogram. Exakt vad patentet går ut på är helt ointressant utan den stora frågan på allas läppar vam; skulle högsta domstolen i USA förklara affärsmetodpatent olagliga och/eller skulle den förklara mjukvarupatent olagliga.

I en längre instans införde man ett krav på vad ett patent skall uppfylla för att få beviljas sk ”machine-or-transformation test” för att begränsa affärsmetodpatent. Ett lackmustest för att se om det verkligen är patenterbart. Allting pga ett mål som avgjordes 1988 gällande State Street Bank där man kom fram till att allting var patenterbart om du uppfyllde kraven ”it produces a useful, concrete and tangible result.”. Det fallet öppnade upp för en flodvåg för patent på affärsmetoder och mjukvara i USA.

Bilski-fallet var ett hopp att State Street Bank-fallet skulle slås ner och man åter skulle täppa igen det hålet. Men Högsta domstolen valde att inte alls ta upp mjukvarupatentdelen av detta fall och valde att då delvis godkänna den lägre instansens krav på machine-or-transformation test men säger samtidigt att misslyckande på det testet behöver inte betyda att det inte är opatenterbart.

För er som inte är så kunniga inom patent undrar säkert – vad är problemet och vad betyder allting ovanför egentligen. Vad det handlar om är att patent får inte ges på matematiska formler utan på användandet av formeln i ett faktiskt fall. Så frågan är vad som är bara matematik och vad som är fysiska transformeringar som är patenterbara blir svåra att urskilja när man implementerar den matematiska formeln i ett datorprogram.

Patent är en beskrivning av någonting som uppfyller tre krav:
– Patenthöjd – det är inte uppenbart för en normal verksam inom teknikområdet
– Teknisk – det måste vara av teknisk art
– Nytt – det får inte vara något som alla redan använder sig av.

Den stora frågan är då om man har en affärsmetod där man byter ut en av personerna mot en dator – skall man då få patentera hela affärsmetoden där en del är utbytt mot en dator som gör jobbet snabbare och effektiva än en vanlig människa gör ?
Det är nytt för ingen annan gör så idag, det är tekniskt – det använder en teknisk maskin – en dator och om det inte är uppenbart hur man byter ut människan så har det även patenthöjd.

Men vad händer om man inte byter ut mot en dator – skall det även då gå att patentera – vad händer om man byter ut datorn mot en skrivmaskin – skall det ändå gå att patentera ? Eller vad sägs om man byter ut den mot en vanlig penna ? Skall den ändå gå att patentera ?

Nja byter man ut den mot en penna så kanske den saknar patenthöjd, men kanske det kan uppnås när man slänger in en skrivmaskin ? Bra fråga och frågan är om inte datorn i detta fallet skall ses som ett hjälpmedel precis som skrivmaskinen och pennan och göra att trots det är en teknisk pryls så kamsle det borde var som så att om man använder en dator med standardprogramvara så borde det hela inte gå att patentera.

Eller skall det vara som vissa anser att så fort man lägger till en dator – som för oinvigda är en magiskt föremål med förmågan att göra underbara saker – så skall affäersmetoden alltid gå att patentera ?

Motargumentet är att slänga in en dator är inget tekniskt – då ett datorprogram är inget mera en stor matematisk formel – och matematiska formler får man ju inte patentera.

Är du förvirrad – du är inte ensam. Högsta domstolen i USA valde att inte ta upp mjukvarupatent för att den vill ändra på minsta möjliga vis och fixa det problem som finns – den gjorde det genom att ogiltigförklara Bilski-patentet och samtidigt säga till de längre instanserna att de flesta affärsmetoder är inte patenterbara – men kom fram till en lösning så man kan skilja mellan patenterbara och icke-patenterbara affärsmetoder – för vi har ingen aning om hur vi gör det.

Kontentan är alltså att högsta domstolen i USA med några av världen mest skarpaste hjärnor i juridiska frågor inte själva vet hur problemet skall lösar. Så om du är förvirrad så är det helt förståeligt.

Slutresultatet av fallet Bilski är att de till en viss del upprätthåller den lägre instansen krav på att inte alla affärsmetoder skall gå att patentera så de upplöser då State Steet Bank-fallets lösning som öppande flodvågen och säger i stället – vi vet inte, lös det åt oss.

Det hela kan sammanfattas i två ord angående patent:

Varde kaos.

PS För öppen och fri programvara så är det ett litet steg framåt för HD i USA säger att affärsmetodpatent bör inte automagiskt godkännas men mjukvarupatentstriden får tas någon annan gång i ett senare fall.