Bilski är ett patent som dragits runt i USA domstolar en lång tid nu. Äntligen Högsta domstolen i USA slagit fast att det är ogiltigt. Bilski är speciellt då det är ett patent på en affärsmetod implementerad i ett datorprogram. Exakt vad patentet går ut på är helt ointressant utan den stora frågan på allas läppar vam; skulle högsta domstolen i USA förklara affärsmetodpatent olagliga och/eller skulle den förklara mjukvarupatent olagliga.

I en längre instans införde man ett krav på vad ett patent skall uppfylla för att få beviljas sk ”machine-or-transformation test” för att begränsa affärsmetodpatent. Ett lackmustest för att se om det verkligen är patenterbart. Allting pga ett mål som avgjordes 1988 gällande State Street Bank där man kom fram till att allting var patenterbart om du uppfyllde kraven ”it produces a useful, concrete and tangible result.”. Det fallet öppnade upp för en flodvåg för patent på affärsmetoder och mjukvara i USA.

Bilski-fallet var ett hopp att State Street Bank-fallet skulle slås ner och man åter skulle täppa igen det hålet. Men Högsta domstolen valde att inte alls ta upp mjukvarupatentdelen av detta fall och valde att då delvis godkänna den lägre instansens krav på machine-or-transformation test men säger samtidigt att misslyckande på det testet behöver inte betyda att det inte är opatenterbart.

För er som inte är så kunniga inom patent undrar säkert – vad är problemet och vad betyder allting ovanför egentligen. Vad det handlar om är att patent får inte ges på matematiska formler utan på användandet av formeln i ett faktiskt fall. Så frågan är vad som är bara matematik och vad som är fysiska transformeringar som är patenterbara blir svåra att urskilja när man implementerar den matematiska formeln i ett datorprogram.

Patent är en beskrivning av någonting som uppfyller tre krav:
– Patenthöjd – det är inte uppenbart för en normal verksam inom teknikområdet
– Teknisk – det måste vara av teknisk art
– Nytt – det får inte vara något som alla redan använder sig av.

Den stora frågan är då om man har en affärsmetod där man byter ut en av personerna mot en dator – skall man då få patentera hela affärsmetoden där en del är utbytt mot en dator som gör jobbet snabbare och effektiva än en vanlig människa gör ?
Det är nytt för ingen annan gör så idag, det är tekniskt – det använder en teknisk maskin – en dator och om det inte är uppenbart hur man byter ut människan så har det även patenthöjd.

Men vad händer om man inte byter ut mot en dator – skall det även då gå att patentera – vad händer om man byter ut datorn mot en skrivmaskin – skall det ändå gå att patentera ? Eller vad sägs om man byter ut den mot en vanlig penna ? Skall den ändå gå att patentera ?

Nja byter man ut den mot en penna så kanske den saknar patenthöjd, men kanske det kan uppnås när man slänger in en skrivmaskin ? Bra fråga och frågan är om inte datorn i detta fallet skall ses som ett hjälpmedel precis som skrivmaskinen och pennan och göra att trots det är en teknisk pryls så kamsle det borde var som så att om man använder en dator med standardprogramvara så borde det hela inte gå att patentera.

Eller skall det vara som vissa anser att så fort man lägger till en dator – som för oinvigda är en magiskt föremål med förmågan att göra underbara saker – så skall affäersmetoden alltid gå att patentera ?

Motargumentet är att slänga in en dator är inget tekniskt – då ett datorprogram är inget mera en stor matematisk formel – och matematiska formler får man ju inte patentera.

Är du förvirrad – du är inte ensam. Högsta domstolen i USA valde att inte ta upp mjukvarupatent för att den vill ändra på minsta möjliga vis och fixa det problem som finns – den gjorde det genom att ogiltigförklara Bilski-patentet och samtidigt säga till de längre instanserna att de flesta affärsmetoder är inte patenterbara – men kom fram till en lösning så man kan skilja mellan patenterbara och icke-patenterbara affärsmetoder – för vi har ingen aning om hur vi gör det.

Kontentan är alltså att högsta domstolen i USA med några av världen mest skarpaste hjärnor i juridiska frågor inte själva vet hur problemet skall lösar. Så om du är förvirrad så är det helt förståeligt.

Slutresultatet av fallet Bilski är att de till en viss del upprätthåller den lägre instansen krav på att inte alla affärsmetoder skall gå att patentera så de upplöser då State Steet Bank-fallets lösning som öppande flodvågen och säger i stället – vi vet inte, lös det åt oss.

Det hela kan sammanfattas i två ord angående patent:

Varde kaos.

PS För öppen och fri programvara så är det ett litet steg framåt för HD i USA säger att affärsmetodpatent bör inte automagiskt godkännas men mjukvarupatentstriden får tas någon annan gång i ett senare fall.