Eurostödet är lägre än lågt

Kraftigt minskat stöd för euron | Näringsliv | SvD.

Med ett stöd på bara 11% känns införandet av euron långt borta och de enstaka folkpartister som envisas att försvara euron är väldigt ensamma.

Många tror i stället som Calmfors att euron kommer splittras och antingen delas i mindre områden eller så kommer de enskilda länderna ta tillbaka sin egna valutor. Den första stabiliseringtakten sågades hårt av nationalekonomer och Calmfors sågar även helt de nya förslagen till stabiliseringpakt och anser att den inte är tillräcklig för att undslippa situationer liknande dagens. Han gillar inte tanken på att böter skall straffa länder – för hur skall man orka straffa ett land som har ekonomisk kris med böter – det späder bara på problemen.

Finland brukar anses vara ett av de starka euro-länderna men även Finland – liksom sverige – verkar vara på väg in i en recession. För Finlands del så är det eurokrisen men även förmodligen den stora nerdragningar Nokia måste göra då det hela tiden förlorar marknadsandelar på mobilmarknaden.

I Danmark är det ännu värre och där talar man om fullständigt konkurs för Danmark om deras storbank Den danske bank skulle gå omkull. Landet Danmark anses inte ha de pengar som behövs för att rädda storbanken.

Ungern skissar nu på ett eget stödpaket för att klara av sin ekonomiska kris med lån från bl.a. IMF. Samtidigt får de krisande euro-länderna högre långräntor – ett tecken på att marknaden analyserat paketet från krisförhandlingarna och funnit dem icke tillfredställande och tror Standard & Poor kommer sänka länderna kreditbetygen, något S&P tidigare flaggat för.

I Sverige så säger Håkan Juholt(s) nej till att sverige ansluter sig till den nya stabiliseringspakten och med EU fientliga V och Sd så kan bara regeringen hoppas på kunna övertala Mp för att få igenom frågan. Sverige röstade trots allt nej till att införa euron i folkomröstningen så det blir nog väldigt svårt att övertala Mp att stödja stabiliseringspakten med tanke på att euron har ett mycket lågt stöd bland det svenska folket.

Piratpartiet har idag inte tagit ställning i euro-frågan. Borde vi inte det ?


Vindkraften ersätter Barsebäck

Vindkraften producerar numera ungefär lika mycket som 1.5 barsebäckkärnkraftverk. Då den byggs ut i rasande takt så kommer den snart vara så att Vindkraften ersätter Barsebäck – NyTeknik.

Både 2009 och 2010 så var vi i sverige tvungna och importera el för att klara oss. Men med ökad vindkraft så kommer elpriserna att kunna sjunka igen. Tyvärr så innebär de stora export/importledningarna av el en nackdel då det även betyder att det går att exportera el. Det gör att elpriserna kommer att gå mot de priser som gäller i högprisländerna som Tyskland och Danmark då de vill köpa billig el från Sverige.

För att få ner elpriserna ännu mera så skulle vi behöva producera mer el än vad sverige behöver och kan exportera – då först kan elpriserna gå ner rejält. Men det betyder även att Sverige då kommer kunna sälja mycket el till utlandet. Sverige har chansen att bli ett rikt el-land pss som många oljaländer idag har blivit rika på sin olja. Med vårt stora land och mycket ödemarker så kan vi bli storexportör av el-energi till kontinenten.


Sverige på väg in i en lånekris ?

Svenskar lånar mer och mer. Faktum är att Sverige ökade sina lån mest i hela Europa de senaste 10 åren. Från 2001 har de svenska bostadslånen ökat med 10% per år och har lån på en och en halv gånger årsinkomsten.

Detta kan inte fortsätta. Vi kan inte hålla på och kraftigt öka våra bolån utan att det kommer leda till stor kris när det kommer en större lågkonkjunktur. Med tanke på situationen inom Euro-länderna så är en sannolikhet för en större lågkonjunktur relativ hög. Normalt brukar man inom ett valutaområde har väldigt liknande räntenivåer men både Italien och spanien ligger numera dåligt till med räntor över 7 % – långt över de stabila euroländernas räntor.

Krisen i Grekland är inte alls över utan det landet kommer under säkert ett årtionde eller till och med mera behöva föra en restriktiv ekonomiskt politik för att återhämta sig och nå en någon så när bra ekonomi. Klarar inte Italien eller Spanien av sina problem genom att snabbt införa en krisekonomi och ser över sina finansiella situation så kommer de länderna att inte klara av sina förehavanden och då hamnar Euro i en verklig kris. Att fixa greklandsproblemet är ingenting mot de problem som Italien och Spanien kan leda till om dessa länderna inte snabbt får en uppresning av sin ekonomi.

Italien har fått en ny regering så förhoppningsvis så kan denna fixa Italien men det är inte alls säkert. I Spanien är det nu val på gång och det verkar leda till ny regering där. Vi får se hur den väljer och tampas med de ekonomiska problemen.

För att klara av dessa kriser så vill nu Merkel att man skriver om EU-fördraget och i praktiken skapar Europas Förenta stater. Målet är att alla länderna skall få sina budgetar och finansiella politik ställd under förmyndarskap av EU som då kommer säga ”aja baja den där skatteändringen får ni inte göra för då går det dåligt för landet”. Alla skatteändringar gällande skattesatser, avdrag men även vårt trygghetssystem med försäkringar och bidrag kan då få nej när EUs kontrollanter kommer och bestämmer över EU ländernas ekonomi. Sverige kommer få ge upp sin integritet och sin självständighet gällande den finansiella politiken och byråkrater i EU kommer få slutbestämmandet om vilken ekonomisk politik Sverige får föra.

I Sverige är landstingen och kommunerna helt självständiga i att fatta beslut om sin budget. Det finns styrning från staten men regeringen har idag ingen rätt att gå in i en landstings eller kommuns budget och säga – aja baja så får ni inte göra. Faktum är att inte ens landstingen och kommunerna i Sverige är så hårt styrda ekonomiskt som EU nu vill att Sverige och de övriga EU-länderna skall bli. I praktiken skapar därmed ett Europas Förenta Stater även om det då till namnet inte kommer heta så.

Krisen i EU är allvarlig. Annars hade inte Merkel föreslagit sådan stor inskränkningar av de enskilda ländernas integritet gällande finansiella frågor. Krisen kommer leda till sämre ekonomi i EU då länderna i kris måste dra åt både svångrem och hängslen för att överleva.

Även stabila Euro-länder har sett ökande marknadsräntor och sänkta aktiekurser. En viktig faktor är att de krisande euro-länderna kommer att medföra domino effekter om de ställer in betalningarna för det påverka alla deras handelsländer kraftigt negativt. Frankrike är t.ex. en stor nettoexportören till Grekland. Men även för att länderna genom sina lån till Eurons krisfond EFSF faktiskt själva försämrat sin ekonomiska situation. Faller euron så kommer EFSF förmodligen falla den med och då ser det risigt ut för dessa länderna att få tillbaka de mångmiljardbistånd de puffat in för att hjälpa de krisande euro-länderna.

För Sverige så kan en sådan ekonomisk kris leda till stora problem att få låna pengar. Hela vårt samhälle, där en stor del av värdetillväxten består av ökade huspriser, kommer då rämna och många människor med 100% belåning och inga amorteringar kommer bo i bostadsrätter där värdet ligger under det de lånat och utan möjlighet att sälja lägenheten utan förlust. Då de ofta inte har några marginaler så kommer de efter försäljningen fortfarande stå med en lån de inte kan betala och kommer ha dålig ekonomi för lång tid i framtiden.

Sverige kan då få en allvarlig lånekris. För att stoppa det behövs åtgärder som dels ökar bankernas möjlighet att klara av kreditförluster men även system som gör att folk betalar en större andel av sina husköp med egna pengar och tar lån de amorterar ner så att de klarar av även om bostadspriserna går ner 10-20% från dagens nivåer utan att gå i personlig konkurs.


Elbrist hotar i söder

Sverige har nu en mycket konstig situation där vi har elöverskott i norr där vattenkraftverken går för full då dammarna är fulla samtidigt som elunderskott hotar i söder .

Skälet till det är ett välkänt problem för Sverige. För mycket av vår el producerar av de norrländska älvarna och för lite el produceras i södra sverige. Detta blir mycket uppenbart då kärnkraftverken i Ringhals är avstängda. Då blir det sådana problem att man måste ta till reservkraft i södra sverige för att de där skall kunna få el samtidigt som det är överskott i norra sverige.

Det finns därmed ett stort behöv av att man i södra sverige skapar en större elproduktion. Läget är inte bra. Dels så är elproduktionen i södra sverige för liten. Dels så är överföringskapaciteten från norra sverige till södra för liten. Slutligen så är man i södra sverige väldigt beroende av att kärnkraftverken fungerar för annars så riskerar man att få elransonering under kalla vintrar.

Här behövs bättre ledningar mellan norra och södra sverge samt fler kraftverk i södra sverige.


Marknaden ger Sverige billiga lån

EU flagganStaten får rekordbilligt eurolån och lånar 1 miljard euro till 0.93% ränta. Detta är det billigaste euro-lånet där en stat lånat pengar som någonsin tagits.

Investerarna flyr de osäkra valutorna i euroområdet och satsar i stället på att låna ut till säkra länder som Sverige. Ungefär hälften av lånet kommer från andra centralbanker i europa.

För Grekland är det tuffare och Finland står fortfarande fast ochvill inte låna ut pengar till Grekland utan bra säkerheter. Finland inser – som de flesta andra – att chansen att grekland kommer betala tillbaka lånet är tyvärr relativt liten. Finland är förgrymmande över Tysklands krav på att de skall godkänna lånet utan godtagbara säkerheter. Grekland står inför svåra ekonomiska problem och det faktum att problemländerna drar ner helo euro-området men även resten av europa till en sämre konjunktur är något som inte talar för att det blir enkelt för Grekland och sanera sin ekonomi.

I Sverige pågår samtidigt tal om att regeringen sparar för mycket då man i budgeten tänker sig spara 17 miljarder genom att senarelägga skattesänkningar. Men jag vet inte om jag håller med här. Sveriges regering behöver hålla hårt i pengarna så man har möjlighet att senare komma med stimulanser om det blir en djup konjunktursvacka pga oroligheterna inom ekonomiska området både inom inom euro-zonen, USA och i andra områden som t.ex. Japan.


Facebooks ”Gilla” kan förbjudas i Tyskland

I Tyskland så kan ”Gilla”-knappen som finns på facebook förbjudas. Då den kan används för att ange vad människor gillar så kan den även användas dammsugas för att få reda på allt vad folk gillar och användas som ett sätt att registrera vad folk tycker och tänker.

Åsiktsregistrering är inte tillåten i varken Tyskland eller Sverige. Men i tyskland håller man helt enkelt hårdare på integriteten för datalagringsdirektivet gäller inte där. I Tyskland har konstitutionsdomstolen förklarat deras lag som inför datalagringsdirektivet för olaglig och stoppad av Tysklands grundlag.

I Tyskland så är det delstatsval nu och Piratpartiet Berlin har i en opinionsundersökning fått 4.5% av rösterna. Piratpartiet behöver bara 5% för att komma in i delstaten. Uppenbarligen så är integritetsfrågan mycket starkare i Tyskland än i Sverige. Nu får väl de inte tillräckligt för att avsätta de som styr och själv ta makten – men piratpartiet får en röst i debatten och kan påverka i våra frågor.


Galaxy Tab 10.1 fortsätter säljas i Sverige

AndroidTydligen tänker Samsung fortsätta att sälja Galaxy Tab 10.1 i Sverige trots att en tysk domstol förbjöd det.

På IDG misstolkar det hela med Android och patentstriden men det är tydligen designsskydd som det handlar om. Galaxy Tab är tydligen för lik iTab och det gillar inte Apple. Domstolens beslut togs även utan att Samsung fick möjlighet att närvara och ge sin syn på saken i domstolen.

Det är knappast så att någon kommer tro att Galaxy Tab är en ipad så det känns väldigt konstigt att domstolen stoppar dem och förhindrar konkurrensen. Tyvärr har det blivit allt vanligare att företag missbrukar de monopolmöjligheter som staten ger genom upphovsrätten och patent för att få ensamrätt att sälja produkter på en marknad. Tyvärr är det inte som i Bamse där man får lära sig att om man är stor och stark så måste man vara väldigt snäll – det är tyvärr ofta rena motsaten bland företagen. Det kräver att man har marknadsregler som missgynnar elaka företag.

PS Bloggposten uppdaterad för att använda det av PRV rekommenderade ordet designskydd i stället för den äldre beteckningen.


FRA frågan kommer upp på nytt

FRA-frågan är aktuell igen. Inte för att man i riksdagen vill ändra lagen utan för att Ung Pirat gjorde en kupp och drog en FRA-fri Internet-koppling mellan Sverige och Finland.

För när alliansen trappar tron på friheten och demokratin så måste man göra något. Magnihasa har den enkla lösningen – men frågan man får ställa sig är vilket ämne skall man ta bort när barnen lär sig de nya ämnen han vill införa i skolan ? Som jag ser det så borde det han föreslår ingå i dagens undervisning i svenska och samhällskunskap. Om det inte gör det – lägg till det. Lägg till undervisning om retoriska knep politiker och rasister använder för att lura unga människor att rösta på dem eller bli terrorister.


Datalagringsdirektivet: Regeringen hantering leder till miljonböter

KU har riktat kritik mot att alliansregeringen valde och senarelägga propositionen till riksdagen gällande datalagringsdirektivet och därmed kostade Enigt KU riktar kritik mot alliansregeringen för att den var sen med att lägga fram lagförslaget om datalagringsdirektivet.

Datalagringsdirektivet innebär en omfattande övervakning av alla svenskar med information om kontakter på Internet och via mobilen. När de gjorde, var vi befann oss när de gjordes och med vem kontakten skedde. Övervakningslagen datalagringsdirektivet är ytterligare ett steg mot storebrorssamhälle där staten vet allt om oss.

Redan innan EU-valet 2009 så läkte propositionen ut på nätet. Hade regeringen lagt fram propositionen då eller innan valet 2010 så hade förmodligen Piratpartiet fått en skjuts in i riksdagen. I stället valde regeringen av valtaktiska skäl att lägga propositionen direkt efter valet 2010.

Det starkaste skälet till att anta lagen var att det skulle kosta sverige stora miljonböter om vi inte införde lagen. Men i verkligehetne så var det alltså regeringen långsamma behandling av lagen som gjorde att sverige nu ställs inför potentiellt böter på en 30-40 miljoner kr för att vi infört lagen.

Alliansregeringens valtaktik kostar Sverige en fällning i EU-domstolen och mångmiljonbelopp i böter. Alla för att stoppa piratpartiet.


Regeringen måste slå vakt om jobben på Internet

Innehållstjänster på internet är en växande sektor som kan få stor betydelse för sysselsättning och tillväxt, men bristande konkurrensförutsättningar i på det immaterialrättsliga området hämmar tillväxtmöjligheterna och investeringsviljan. Nu krävs verkningsfulla åtgärder från regeringens sida, till exempel för hur monopolen på musik kan slås upp för att möjligöra för företag att utveckla tjänster för Internet.

Sveriges digitala ekonomi växer snabbt. Intresset för de värden som kan skapas över internet ökar i takt med att de digitala tjänsternas tillväxt- och sysselsättningspotential blir allt mer påtaglig. Den svenska regeringen har inlett arbetet med en Digital agenda för Sverige. En viktig målsättning i detta arbete uppges vara att Sverige ska utvecklas till ”världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi så att nya jobb och nya tjänster och produkter kan växa fram just här”. IT-minister Anna-Karin Hatt betonar också att Sverige har haft och bör ha en ledande roll i EU:s arbete på området genom att jobba för att förkasta integritetskränkande lagstiftning och jobba för en mera verklighetsanpassad upphovsrätt.

Visst finns det fog att tala om den digitala ekonomin som en framtidssektor för Sverige. Hit hör exempelvis framväxten av en betydande andel digitala innehållstjänster, innefattande digital distribution av exempelvis film, tidningar, böcker och musik.

Enligt rapporten Svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin, som lanseras i dag och som tagits fram av idéforumet Netopia och Svenska Förläggareföreningen, framgår det att de svenska digitala innehållstjänsterna omsätter cirka 3,1 miljarder kronor och sysselsätter drygt 11 000 personer. Innehållsleverantörer inom den kreativa sektorn är i tyvärr väldigt långsam i att ställa om sina organisationer för att kunna dra nytta av de möjligheter till nyanställningar, export och produktutveckling som digitaliseringen innebär.

Företagen i rapporten drömmar om marknaden för digitala innehållstjänster har tyvärr orealistiska förutsättningar om framtiden och de tror att om bara de får bestämma så kommer de tjäna multum. Sanningen är att brancherna har varit dåliga på att anpassa sig till verkligheten vilket bromsat tillväxten för it och innehållsindustrin. IT-branschen har gång på gång visat att det är den som växer snabbast och är den som borde få intitiativet att utveckla nya tjänster på Internet. Kan man få loss innehållet på rimliga villkor så man har något man kan sälja på nätet så kommer de kunna öka omsättningen även för innhållsindustrin.

Men samtidigt som innehållsleverantörerna försöker behålla sina gamla och föräldrade tjänster och inte möter upp till den stora utvecklingspotentialen har det blivit tydligt att det kommer att krävas krafttag för att hantera de utmaningar som it-branschen och regleringen ställs inför i den digitala miljön. Det framgår också tydligt i rapporten att det är politikerna, näst efter konkurrenterna, som har störst inflytande över marknadsutvecklingen.

Alarmerande är dock att sju av tio företag  av innehållsleverantörerna har dålig eller mycket dålig förståelse för hur jobb på Internet kan göra dem rikare och ge mera över till kreatörerna.

Till utmaningarna hör exempelvis utvecklingen av digitala bibliotek, vilka får långt större konsekvenser för marknaden för kulturellt innehåll än den fysiska utlåningen. Att hitta en balans mellan utlåning och försäljning av digitalt innehåll är avgörande i detta arbete. Det saknas också fortfarande verktyg för att komma åt de omfattande dåliga kontrakt innehållsindustrin använder sig av och som snedvrider konkurrensen på marknaden. Att större investeringar i tjänsteutveckling uteblir med sådana affärsförutsättningar säger sig självt. Hur mycket en företagare än pressar sina priser går det aldrig att konkurrera när innehållsindustrin ställer orimliga villkor för användadet av innehåll. Nyligen lade en bokförsäljare ner sin verksamhet på App store när deras marginaler pressades sönder av Apple och innehållsindustrins krav på ersättning. Tillsammans ville de två ha över 100% av försäljningen och då måste företaget lägga ner. Nu får de fick i stället 0 kr i ersättning. Den som gapar efter för mycket mister ofta hela stycket.

Det saknas goda exempel i vår omvärld. Här har Sverige en stor möjlighet att bli världsledande genom att öppna upp innehållsleverantörernas järngrepp över innehållet och låta it-branschen använda dem för att skapa nya affärsmetoder för att sälja innehåll på nätet.  I ett europeiskt perspektiv kan Sveriges politik kan bli ett föredömme.

Det finns inga skäl att svenska entreprenörer ska ha sämre villkor än sina europeiska kolleger. Det finns alla skäl till att svenska entrenprenörer skall få bättre villkor så att Sverige går före världen i att skapa fler nya och intressanta innehållstjänster som Spotify och Voddler. För det krävs en bättre upphovsrätt som är anpassad till dagens verklighet.

IT-minister Anna-Karin Hatt har satt en hög ambitionsnivå när hon uttalat att Sverige ska vara ”världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi”. Nu krävs åtgärder från regeringens sida för att förverkliga denna ambition. Det finns ingen brist på goda exempel, men finns viljan?

Anders S Lindbäck

PS Tack till KRISTINA AHLINDER, vd Svenska Förläggareföreningen och PER STRÖMBÄCK, redaktör Netopia som skrev den felaktiga versionen av denna.

Andra: Fredrik