Ingen äger vår kultur

I en debattartikel i SVD så hävdar Teaterförbundet, SKAP och Musikerförbundet att Annie Lööf förstår inte äganderättens betydelse. Annie Lööf hävdar – precis som Piratpartiet att fildelning av vår kultur mellan privatpersoner skall vara tillåten.

Problemet för de tre skribenterna är att de likställer upphovsrätten med en äganderätt, En jämförelse som man från denna typ av organisationer ser hela tiden. En jämförelse som haltar betydligt. Enligt svensk lag så äger en upphovsman inte sitt verk – enligt svensk lag så får en upphovsman en tidsbegränsad nyttjanderätt.

Är du uppfinnare och kommer på en intressant nyskapande teknisk uppfinning ingen annan tänkt på tidigare så äger du inte uppfinningen. Om du ansöker om det och betalar för det, så kan du under upp till 20 år få ett patent för din uppfinning. Men efter de 20 åren så kan alla använda din uppfinning och du kan inte stoppa dem. Du kan alltså som högst fǻ en kortvarig rättighet att vara den som bestämmer vem och hur din uppfinning används – men bara om du betalar för det. Du äger inte rätten till din uppfinning – du har bara möjlighet att betala för att få rätten att bestämma vem som nyttjar den under en begränsad tidsperiod.

Detsamma gäller för kultur. Ingen äger vår kultur. Men om man skapar ett verk så får man gratis dvs helt utan kostnad en upphovsrätt till kulturen man skapat. Dessutom så gäller denna rätten inte bara i 20 år utan den gäller för upphovsmannens livslängd och 70 år till så i normala fallet ca 100-120 år. Så dels får man sin upphovsrätt gratis och del så gäller den för ca 100 år längre än patent. Upphovsmannen äger inte sitt verk utan får bara en tidsbegränsad rätt att bestämma hur verket nyttjas.

Du får som uppfinnare eller upphovsman en nyttjanderätt att för en tidsbestämd period bestämma hur uppfinningen och verket nyttjas. Men enligt svenska lag så äger varken uppfinnaren eller upphovsmakaren sina skapelser. Så länge som företrädarna för upphovsmakarna inte inser denna skillnad så blir det svårt för dem att acceptera verkligheten – för deras syn på verkligheten överensstämmer inte med Sveriges rikes lagars syn på verkligheten.

Ingen äger vår kultur. Ingen äger uppfinningarna. Man har – eller kan köpa sig när det gäller uppfinningar – bara en rätt att bestämma hur kulturen och uppfinningen får används under en begränsad tidsperiod.

För oss upphovsmakarna så är villkoren betydlig bättre än för uppfinnarna. Vi får nämligen sin rätt helt gratis och närmare ett sekel längre tidsperiod. Så vi borde vara glada över de extremt fina villkor vi har idag. För även jag är en upphovsmakare – denna blogg är skyddad av upphovsrätten tills jag dör och 70 år till.


Ny lag ger patent på upptäckter ?

Ändring i patentlagen – nya medicinska användningsområden.

I propositionen föreslås ett klargörande i patentlagen (1967:837) så att det framgår att kravet på att en uppfinning ska vara ny inte hindrar patent på nya medicinska användningar av ett redan känt ämne. I patentlagen återges därmed samma villkor för nyhet som finns i den europeiska patentkonventionen.

Så man skall alltså kunna ta ett tidigare känt ämne och få patent på det för en ny användning ? Det är knappast en uppfinning – snarare en upptäckt. Ser inte annat än att detta innebär patent på upptäckter.

I regeringens pressmeddelande påstås att detta inte utgör några nya möjligheter till patentskydd. Men det verkar inte riktigt vara så om man läser pressmeddelandet eller förändringen av patentlagen som säger:

Villkoret i första stycket, att uppfinningen ska vara ny, hindrar inte att patent meddelas på ett känt ämne eller en känd blandning av ämnen för användning vid ett förfarande som avses i 1 d §, om användningen av ämnet eller blandningen av ämnen inte är känd vid något sådant förfarande. Villkoret hindrar inte heller att patent meddelas på ett känt ämne eller en känd blandning av ämnen för en specifik användning vid ett  förfarande som avses i 1 d §, om en sådan användning inte är känd.

Jag kan inte se det som annat än att om man upptäcker att ett ämne kan använda för att bota en sjukdom och den verkan inte tidigare varit känd så kan man patentera användningen av ämnet för att bota sjukdomen.

Kan inte få det till annat att det är en utvidgning av det patenterbara området. Även vid datalagringsdirektivet påstår man från justitiedepartementet att de data som lagras ändå lagrades idag – vilket då inte alls stämmer. Så frågan är varför envisas justitiedepartementet att fara med osanningar i sina pressmeddelanden ?

Lagändringarna föreslås gälla från  1 juli 2011. Snart kommer det väl att vara så att läkemedelsbolagen kommer och säger

– Hej, vi har ett nytt läkemedel kan vi få patent på det

– Det kostar så mycket att skapa nya läkemedel så självklart så får ni patent på det så ni kan få stora vinster, svarar då staten.